Bild "Det runda bordet" (1850), inramad
Bild "Det runda bordet" (1850), inramad
Snabb information
ars mundi Exclusive Edition | begränsad, 499 exemplar | reproduktion, Giclée-tryck på duk | på spännram | inramad | storlek 61 x 54 cm (h/v)
Detaljerad beskrivning
Bild "Det runda bordet" (1850), inramad
Fredrik den store, Voltaire, La Mettrie - Adolph von Menzel skildrar ett samtal mellan stora tänkare i sitt berömda grupporträtt från 1750, som sattes i brand under kriget. Han återger den praktfulla marmorsalen i Sanssouci och ansiktsdragen hos dem som sitter vid bordet med största realism. Målningen är utförd 1850.
Original: Olja på duk, tidigare National Gallery Berlin, bränd under kriget.
Högkvalitativ reproduktion i Fine Art Giclée-processen, utförd för hand på konstnärsduk av fin bomull och spänd som en originalmålning på en justerbar spännram av massivt trä. Dukens struktur är påtaglig och synlig! Begränsad upplaga 499 exemplar. Inramad i en handgjord, gyllene ram av massivt trä. Storlek 61 x 54 cm (h/w). Exklusivt på ars mundi.
Kundrecensioner
Ramvariant: inramad
Einfach wundervoll. Werde mir auch das Flötenkonzert irgendwann zulegen! Bis denne mal ganz Herzlichen Dank für die super Qualität, liebe Grüße aus Hamm am Rhein.
Ramvariant: inramad
Lieferung: schneller als erwartet !Verpackung: professionell !Qualität des Bildes: ausgezeichnet !Bin insgesamt sehr zufrieden und kann ars mundi weiterempfehlen !
Om Adolph von Menzel
1815-1905
Adolph von Menzel tilldelades orden "Pour le mérite für Wissenschaften und Künste", var hedersmedborgare i staden Berlin och upphöjdes slutligen till ärftlig adelsätt 1898. Menzel var inte bara en historiemålare. Han var en av sin tids stora realister och en krönikör över sin epok.
Grafisk eller skulptural utgåva som initierats av ars mundi och som endast finns tillgänglig hos ars mundi eller hos en av ars mundi licensierad distributionspartner.
Återgivning av typiska scener ur det dagliga livet i måleri, som kan skilja mellan bonde-, borgerliga och höviska teman.
Genren nådde sin höjdpunkt och enorma popularitet i det holländska måleriet på 1600-talet. Under 1700-talet, särskilt i Frankrike, kom det höviska och galanta måleriet i förgrunden medan man i Tyskland betonade den borgerliga karaktären.
Giclée = härrör från det franska verbet gicler som betyder "att spruta, spraya".
Giclée-metoden är en digital tryckprocess. Det är en högupplöst utskrift i storformat på en bläckstråleskrivare med speciella, olikfärgade eller pigmentbaserade bläck (vanligtvis sex till tolv). Färgerna är ljusäkta, dvs. motståndskraftiga mot skadligt UV-ljus. De har en hög nyansrikedom, kontrast och mättnad.
Giclée-processen är lämplig för äkta konstduk, handgjort papper och akvarellpapper samt för siden.
1800-talets måleritrend med ursprung i Frankrike. Gustave Courbet ansågs vara initiativtagaren till den realistiska rörelsen.
I Tyskland var Wilhelm Leibl och Hans Thoma mycket entusiastiska över denna stil, som på ett kreativt sätt interagerade med verkligheten. Under 1900-talet har det alltid funnits realistiska tendenser, som Nouveau Réalisme med konstnärer som Arman och Jean Tinguely och den nya objektiviteten. Nya former av realism växte fram under 1960-talet.
Den amerikanska realismen grundades av en grupp på åtta målare från Ashcan School. Edmund Labonte, som var känd för sina typiskt amerikanska motiv, avbildningar av människor i arkitektoniska eller natursköna omgivningar i statiska situationer utan handling, anslöt sig senare.