Bild "De blå fölen" (1913), inramad
Bild "De blå fölen" (1913), inramad
Snabb information
reproduktion på kartong | inramad | glaserad | storlek 69 x 50 cm (h/v)
Detaljerad beskrivning
Bild "De blå fölen" (1913), inramad
Original: 1913, olja på duk, 55,4 x 38,5 cm, Kunsthalle Emden, Henri Nannen Collection.
4-färgsupplaga i frekvensmodulerad process på konstkartong. Motivets storlek 52 x 35 cm (h/v). Arkstorlek 66 x 46 cm (h/v). Inramad i en silverfärgad ram av massivt trä, glaserad. Storlek 69 x 50 cm (h/v). © Kunsthalle Emden Foto: © Elke Walford, Hamburg © DACO-VERLAG, Stuttgart.
Om Franz Marc
1880-1916
Franz Marcs unika talang uppmärksammades och uppmuntrades vid akademin i München. Under flera resor till Paris mötte han för första gången van Goghs verk, som gjorde ett starkt intryck på honom och hjälpte honom att utveckla ett självständigt konstnärligt språk. Genom sin vän August Macke träffade han Wassily Kandinsky, Gabriele Münter och Alfred Kubin, med vilka han 1911 grundade den expressionistiska konstnärsföreningen "Der Blaue Reiter". Vid första världskrigets utbrott blev Marc inkallad till militärtjänstgöring och stupade två år senare i skyttegravskriget nära Verdun.
Marc engagerade sig i naturalismen, jugendstilen och den franska impressionismen, men sökte ett nytt uttryckssätt för att kunna avbilda "tingens andliga väsen". Med en aldrig tidigare skådad konsekvens banade han väg för en konst där färgerna fick en symbolisk innebörd långt bortom naturalistisk representation: "Varje färg måste tydligt säga vem och vad den är och måste stå på en tydlig form", förklarade Marc. För honom är blått det andligas färg, rött är kärlek, passion och sårbarhet, gult är solen och kvinnlighet.
Särskilt djuren stod i centrum för hans måleri, eftersom de för honom symboliserade originalitet och renhet i motsats till människor. Precis som Kandinsky sökte han förnyelse av det andliga i konsten.
Den blå ryttaren (Blauer Reiter) var en grupp tyska expressionistiska konstnärer som grundades av Wassily Kandinsky och Franz Marc i München 1911.
Namnet var ursprungligen titeln på en målning av Kandinsky och även titeln på den konstalmanacka som publicerades av Kandinsky och Franz Marc. Medlemmar var bland andra Paul Klee och August Macke. Gruppen kritiserade den rådande konstkanon som alltför akademisk och elitistisk och efterlyste mer öppenhet och mångfald. I sitt formspråk rörde sig konstnärerna bort från realismen och målade uttrycksfullt i djärva färger och alltmer abstrakt.
I början av första världskriget skingrades den blå ryttaren.
Konstnärlig rörelse som ersatte impressionismen i början av 1900-talet.
Expressionism är den tyska formen av den konstrevolution inom måleri, grafik och skulptur, som fann sin föregångare i Paul Cézannes, Vincent van Goghs och Paul Gauguins verk i slutet av 1800-talet. Expressionisterna försökte gå vidare till måleriets grundläggande element. Med livfulla, obrutna färger i stora ytor och med betoning på linje och den resulterande riktade suggestiva expressiviteten kämpade de mot den konstnärliga smak som etablerats av bourgeoisien.
De viktigaste företrädarna för expressionismen var grundarna av "Die Brücke" (Bron): Ernst Ludwig Kirchner, Erich Heckel, Karl Schmidt-Rottluff, Max Pechstein, Otto Mueller och Franz Marc, August Macke, bland andra.
Mästare inom den wienska expressionismen är Egon Schiele och Oskar Kokoschka. Bland skulptörerna är Ernst Barlach den mest berömda.
Fauvismen är den franska formen av expressionism.