Bild "Den lilla armen av Seine på hösten" (1890), inramad
Bild "Den lilla armen av Seine på hösten" (1890), inramad
Snabb information
ars mundi Exclusive Edition | begränsad, 980 exemplar | numrerad | signerad | certifikat | reproduktion, Giclée-tryck på duk | på spännram | inramad | storlek 67 x 57 cm (h/v)
Detaljerad beskrivning
Bild "Den lilla armen av Seine på hösten" (1890), inramad
Original: 1890, olja på duk, 65,2 x 54 cm, permanent lån från Fondation Corboud, Wallraf-Richartz-Museum, Köln.
Upplagan överförd direkt på konstnärens duk med Fine Art Giclée-processen och uppspänd på en spännram. Begränsad upplaga på 980 exemplar, numrerade och signerade, med certifikat. Inramad i en handgjord, svart och gyllene ram i massivt trä. Storlek 67 x 57 cm (h/w). ars mundi Exclusive Edition.
Om Gustave Caillebotte
1848-1894
Ovanliga perspektiv och kompositioner är överraskande i målningarna av Caillebotte, som föddes i Paris den 19 augusti 1848. Den mycket förmögne ingenjören hade bara studerat vid École des Beaux-Arts under en kort tid och föredrog att lära sig av sina konstnärsvänner. Som en stor beskyddare av impressionisterna var han särskilt nära vän med Monet och Renoir. I början var det fortfarande de arbetande människorna som stod i centrum för hans arbete. Men ingenjören var särskilt fascinerad av modern teknik och därför blev han en målare av en snabbt föränderlig värld.
Hans bilder är starkt influerade av fotografi och kännetecknas ofta av motljusskildringar. De djärva bilddetaljerna och den ofta fördomsfria inställningen till motivet lockar betraktaren direkt in i bilden.
Han hjälpte sina konstnärsvänner ur deras svårigheter genom att köpa deras målningar, så när han dog den 21 februari 1894 på sitt lantställe i Petit Gennevilliers nära Paris ägde han 67 impressionistiska målningar. Han testamenterade dessa verk till Louvren.
Grafisk eller skulptural utgåva som initierats av ars mundi och som endast finns tillgänglig hos ars mundi eller hos en av ars mundi licensierad distributionspartner.
Giclée = härrör från det franska verbet gicler som betyder "att spruta, spraya".
Giclée-metoden är en digital tryckprocess. Det är en högupplöst utskrift i storformat på en bläckstråleskrivare med speciella, olikfärgade eller pigmentbaserade bläck (vanligtvis sex till tolv). Färgerna är ljusäkta, dvs. motståndskraftiga mot skadligt UV-ljus. De har en hög nyansrikedom, kontrast och mättnad.
Giclée-processen är lämplig för äkta konstduk, handgjort papper och akvarellpapper samt för siden.
Impressionismen, som uppstod i det franska måleriet 1870, har fått sitt namn efter Claude Monets landskap "Impression, Soleil Levant". Efter att först ha avvisats började den ett verkligt triumferande avancemang.
Målare som Claude Monet, Edgar Degas, Edouard Manet, Auguste Renoir och andra skapade motiv från vardagslivet, stads- och landskapsscener i ett starkt, naturligt ljus.
Impressionismen kan ses som en reaktion på det akademiska måleriet. Tonvikten låg inte på innehållet med dess strikta regler för målningens struktur, utan på objektet som det ser ut i varje givet ögonblick, i ett ofta slumpmässigt utsnitt. Verkligheten sågs i hela sin färgvariation i naturlig belysning. Ateljémåleriet ersattes av friluftsmåleriet.
Den ljusare paletten och upplösningen av fasta konturer åtföljdes av ett nytt sätt att hantera färg. Ofta blandades färgerna inte längre på paletten utan sida vid sida på duken så att det slutliga intrycket ligger i betraktarens öga med ett visst avstånd. I "Pointillismen" (med målare som Georges Seurat eller Paul Signac) drevs denna princip till sin spets.
Utanför Frankrike togs impressionismen upp av målare som Max Slevogt, Max Liebermann och Lovis Corinth i Tyskland, och av James A. M. Whistler i USA.
Inom skulpturen kom impressionismen endast till uttryck i begränsad omfattning. I verken av Auguste Rodin, som anses vara en av de främsta företrädarna, kan man se en upplösning av ytorna där spelet med ljus och skugga ingår i det konstnärliga uttrycket. Degas och Renoir skapade också skulpturer.