Bild "Sixtinska Madonnan" (ca. 1513), inramad
Bild "Sixtinska Madonnan" (ca. 1513), inramad
Snabb information
ars mundi Exclusive Edition | begränsad, 499 exemplar | reproduktion, Giclée-tryck på duk | på spännram | inramad | storlek 61 x 51 cm (h/v)
Detaljerad beskrivning
Bild "Sixtinska Madonnan" (ca. 1513), inramad
Raphaelo Santi (1483-1520) strävade efter att skapa en enhet mellan bild och arkitektur. Den monumentala altartavlan "Sixtinska Madonnan", målad omkring 1513, är särskilt representativ.
Original: Olja på duk, Gemäldegalerie Dresden. Fine Art Giclée tryck på duk, uppspänd på en spännram. Begränsad upplaga 499 exemplar. I handgjord barock museiram med bladguldförgyllning. Storlek 61 x 51 cm (h/w). Exklusivt på ars mundi.
Om Raffaelo Santi
Raffaello Santi föddes troligen i Urbino omkring 1483. Han fick sin första utbildning av sin far, en medelmåttig målare från hemstaden. Han var elev till Perugino i Perugia under en kort tid, innan han flyttade till Florens 1504 och slutligen till Rom 1508. Från 1511 och framåt arbetade han som byggledare för Peterskyrkan och konservator av antika monument. Hans begravning i Pantheon efter hans död (1520) vittnar om den stora uppskattning som han åtnjöt bland sina samtida.
Raphaels florentinska år var formativa för honom, under vilka han studerade särskilt da Vincis och Michelangelos konst och kunde integrera dem i sin egen stil. Många nakenstudier vittnar om hans strävan att fullända den mänskliga anatomin. Han kunde sedan visa sin fulla talang i utsmyckningen av Vatikanens representationsrum. Vägg- och takmålningarna i Stanza della Signatura, med sina skildringar av teologi, filosofi, poesi och lag, blev en syntes av antika tankar och kristen religion, ett nyckelverk i europeisk kulturhistoria.
Vid sidan av Vatikanen var Agostino Chigi Raphaels största privata kund. Konstnären tog sig an utsmyckningen av familjekapellet och Villa Farnesina.
Raphael försökte skapa en enhet mellan måleri och arkitektur. Ett litet antal figurer, illusionen av djup och nya färgkontraster blev en bindande modell för kommande generationer av målare. Den monumentala altartavlan "Sixtinska Madonnan", målad omkring 1514, är av central betydelse. Förutom madonnorna och de religiösa målningarna skapades även porträtt, som på grund av sitt representativa utseende blev den officiella porträttypen.
Grafisk eller skulptural utgåva som initierats av ars mundi och som endast finns tillgänglig hos ars mundi eller hos en av ars mundi licensierad distributionspartner.
Giclée = härrör från det franska verbet gicler som betyder "att spruta, spraya".
Giclée-metoden är en digital tryckprocess. Det är en högupplöst utskrift i storformat på en bläckstråleskrivare med speciella, olikfärgade eller pigmentbaserade bläck (vanligtvis sex till tolv). Färgerna är ljusäkta, dvs. motståndskraftiga mot skadligt UV-ljus. De har en hög nyansrikedom, kontrast och mättnad.
Giclée-processen är lämplig för äkta konstduk, handgjort papper och akvarellpapper samt för siden.
(Återfödelse). Beteckning på konst från ca 1350 till 1500-talet.
En sinnesstämning som utvecklades i Florens i slutet av 1300-talet och som retrospektivt klassificerades som pånyttfödelse av de klassiska idealen från den grekiska och romerska antiken. Under 1400- och 1500-talen spred sig renässansen först över Italien och sedan över hela Västeuropa och kom att prägla hela det konstnärliga skapandet. Briljanta konstnärer som Donatello, Leonardo da Vinci, Michelangelo, Rafael, Dürer, Holbein, Cranach och Fouquet skapade sina odödliga verk genom att följa de humanistiska premisserna och sätta människan i centrum för allt tänkande.
Renässansen upplevde sin storhetstid inom litteraturen genom William Shakespeares dramatiska verk och dikter.
I slutet av 1500-talet fick renässansen ge vika för barockens lyx innan dess idéer fick en pånyttfödelse i 1700-talets klassicism.