5 Renässansens betydande konstnärer och deras verk

Graciösa kroppar, eleganta linjer och legendariska motiv som "Mona Lisa" eller "Adams skapelse": Renässanskonsten fascinerar än i dag med sin unika atmosfär och sitt realistiska bildspråk. Vid sidan av religiösa och mytologiska motiv blev den mänskliga individen ett allt viktigare bildtema under renässansens konstepok. Enligt Leonardo da Vinci var människan inte bara alltings mått utan också modellen för kosmos.

Renässanskonsten var nära förknippad med den humanistiska världsåskådning som började spridas i de europeiska samhällena från 1300-talet och framåt. Denna filosofi betonade att människans existens skulle sättas tillbaka i centrum för alla strävanden. Utbildning, tekniska framsteg och vetenskapliga framsteg fick också ökad betydelse. Humanismens idéer fick sitt konstnärliga uttryck under renässansens konstepok.

Vid sidan av religiösa teman började bildkonstnärerna också ägna sig åt sekulära ämnen. Människan som individ stod nu sida vid sida med bibliska och mytologiska figurer, härskare och kyrkoledare. Renässanskonstnärerna strävade efter en realistisk människoskildring och hämtade inspiration från antikens måleri- och skulpturtradition.

Beroende på källa varade renässansen från 1300-talet till slutet av 1500-talet. Många av dagens välkända verk och berömda konstnärer härstammar från högrenässansen - perioden från slutet av 1400-talet till mitten av 1500-talet. Kända italienska renässanskonstnärer är bland andra Leonardo da Vinci, Michelangelo Buonarroti, Raphael Santi och Sandro Botticelli. Välkända tyska renässansmålare är Lucas Cranach d.ä., Hans Holbein d.ä. och Albrecht Dürer.

Renässanskonstens stil och dess antika traditioner

När det gäller stil och estetik hämtade renässanskonstnärerna i stor utsträckning bild- och formkoncept från den grekiska och romerska antiken. Denna förnyelse gav senare epoken dess namn "renässans" (= pånyttfödelse). Många av dagens viktiga renässanskonstnärer har inte helt förnyat sina stilar utan istället inspirerats av tidigare epokers ideal och designelement.

Eftersom människan ansågs vara alltings mått, strävade konstnärerna efter att avbilda henne så realistiskt som möjligt. Även när det gällde andra motiv följde de naturalistiska principer. När det gäller människokroppen betonade renässansmålarna vikten av korrekt anatomisk återgivning. De studerade därför ansikten, muskler, proportioner och rörelser i stor utsträckning.

När det gäller bildkompositionen närmade sig renässansens konstnärer verkligheten. Genom att införa centralperspektiv och ljus- och skuggspel fick bilderna djup och livfullhet.

Renässansen medförde också förändringar i teknik och material. Att oljemåleriet etablerades som den ledande tekniken och ersatte temperamåleriet var särskilt betydelsefullt för de epoker som följde. Oljefärgerna gav renässanskonstnärerna mycket större möjligheter, särskilt när det gällde finare detaljer. De gav också större ljusstyrka och möjliggjorde tydligare kontraster.

Leonardo da Vinci: Den målande polymaten

Som ingen annan förkroppsligade Leonardo da Vinci (1452 - 1519) renässansens ideal. Da Vinci var ett av de få kända universalgenierna i mänsklighetens historia. Som forskare, ingenjör och uppfinnare ägnade han hela sitt liv åt att söka efter ny kunskap och vetenskapliga framsteg. Han konstruerade och tillverkade bland annat flygmaskiner, en tidig bil och klockmekanismer.

Dessutom genomförde han anatomiska studier och forskning inom fysik och biologi samt arbetade som arkitekt och geograf.

Men han gjorde inte bara betydande insatser inom vetenskap och teknik utan även inom bildkonsten. Trots att han bara sägs ha färdigställt omkring tolv bilder anses Leonardo da Vinci idag vara en av renässansens viktigaste konstnärer. Verk som t.ex.

• "Damen med hermelinen",
• "Den sista måltiden",
• "Salvator Mundi" och, naturligtvis,
• "Mona Lisa"

påverkat konsthistorien på ett genomgripande sätt. Ännu cirka 500 år efter da Vincis död fortsätter de att fängsla betraktaren. Hans målningar och teckningar överbryggade naturvetenskap med konst och sammanförde kunskap från båda disciplinerna. Det bästa exemplet är teckningen "Den vitruvianska mannen", som kombinerar anatomisk precision med höga konstnärliga och estetiska krav.

Raphael Santi - Målare och arkitekt i påvens tjänst

Raphael Santi (1483 - 1520) var en annan viktig italiensk renässanskonstnär. Han producerade många verk som på ett betydande sätt formade den europeiska kulturhistorien. Raphael var redan under sin livstid mycket efterfrågad och arbetade främst för det italienska prästerskapet.

Hans stora talang nådde snabbt påven, som kallade honom från Florens till Rom. I Vatikanpalatset målade han flera rum med fresker ("Rafaels strofer"), som symboliserade teologi, filosofi, poesi och juridik. Dessutom skapade han många motiv som idag symboliserar renässansen, t.ex.

• "Kristi förvandling",
• "Skolan i Aten" eller
• "Den heliga familjen med lammet".

Den "Sixtinska madonnan" - eller snarare bara en liten del av detta verk - blev särskilt populär. Två små änglar i målningens nedre kant har plockats ut ur sitt sammanhang, reproducerats och citerats otaliga gånger.

Rafael var dock inte bara målare, han var också en eftertraktad arkitekt. Bland annat var han byggledare för den nya Peterskyrkan. Dessutom ritade han olika byggnader, varav "Villa Farnesina" och "Villa Madama" i Rom finns kvar än idag.

Raphael Santi dog vid 37 års ålder. Enligt legenden grät påven när han dog, himlen över Rom förmörkades och Vatikanens väggar skakade. Raphael Santi begravdes i Pantheon i Rom - en ära som tillkommer mycket få konstnärer.

Sandro Botticelli: "Venus födelse" och andra av renässansens ikoner

Sandro Botticelli (1445 - 1510) var en av renässansens mest betydande konstnärer. Han skapade ett stort antal världsberömda målningar, fresker och teckningar. Hans främsta motiv var porträtt, men även motiv från bibeln, mytologin och litteraturen. Han skapade t.ex,

• "Venus födelse",
• "Kristi frestelse",
• "La Primavera",
• "Madonnan med boken" och
• "Idealiserat porträtt av en ung kvinna".

Botticellis verk fascinerar med sin precision i anatomiska detaljer, perspektiv och harmoniska atmosfär. Sandro Botticelli lärde sig sitt hantverk i tidig ålder och blev mycket snabbt en framstående konstnär. Vid 16 års ålder studerade han för den berömde florentinske målaren Filippo Lippi. Redan 1470 hade han sin egen ateljé och var mycket efterfrågad. Han fick många uppdrag från den inflytelserika familjen Medici och anlitades av påven för att dekorera Sixtinska kapellet i Rom.

Idag kan Sandro Botticellis mästerverk beskådas på museer över hela världen. Många av hans verk ingår i samlingen på Uffizierna i Florens, men Botticelli finns också representerad på många andra museer, bland annat Gemäldegalerie i Berlin, Städel Museum i Frankfurt, Louvren i Paris och National Gallery i London. Botticellis verk har haft ett stort inflytande på konsthistorien. Än idag reproduceras, citeras och tolkas hans motiv i stor utsträckning.

Albrecht Dürer: Den berömde tyske renässansmålaren

Även om italienska konstnärer från denna epok ofta nämns, var renässansen inte enbart ett italienskt fenomen. Den fick efterföljare även i andra europeiska länder, bland annat i Tyskland.

Den mest kända tyska renässansmålaren är Albrecht Dürer (1471 - 1528). Hans verk som t.ex.

• "Ung Hare",
• "Rhino" och
• "Bedjande händer"

är vida kända utanför konstvärlden idag och har reproducerats och citerats otaliga gånger.

Dürer är främst ihågkommen som målare och tecknare. Men i (konst)historien ses han snarare som en visionär mångsysslare. Han skrev teoretiska skrifter om såväl konst som litteratur och poesi. Han fördjupade sig också i religion, filosofi, matematik och naturvetenskap.

Inom konsten nöjde han sig aldrig med det traditionella måleriet och den grafiska konsten. Han förfinade ständigt sina tekniker och utvecklade genrer som porträtt och landskapsmåleri. Dürers främsta mål var att avbilda sina motiv så realistiskt som möjligt. Med en aldrig tidigare skådad precision i detaljer och fina linjer satte han nya standarder både i måleriet och i sina grafiska blad. Precisionen i hans verklighetstrogna studier av växter och djur fascinerar än idag.

Dessutom var han mycket kreativ i entreprenöriell bemärkelse. Han började producera kopparstick och träsnitt i serier. Dessutom anses han vara den förste konstnären som började signera sina verk. På så sätt skapade han en tidig form av äkthetsbevis. Hans konstnärliga och entreprenöriella kreativitet gjorde Albrecht Dürer till en vida känd och förmögen man och en legend under renässansen.

Michelangelo Buonarroti: Den "gudomliga" konstnären

Han arbetade för Vatikanen och den inflytelserika familjen Medici - och hans samtida kallade honom helt enkelt "Il Divino" = Den gudomlige: Michelangelo Buonarroti (1475 - 1564) hade ett stort inflytande på sin tids konst och fortsätter än idag att forma vår uppfattning om renässansen. Han skapade några av de mest betydelsefulla verken under denna epok.

Liksom många andra renässanskonstnärer fick Michelangelo de flesta av sina uppdrag från prästerskapet. Medan han fortfarande var i Frankrike skapade han en av sina mest berömda monumentala skulpturer, Pietà, för kardinal Jean Bilhères de Lagraulas. Vid den här tiden var han bara i mitten av tjugoårsåldern. Därefter följde ett stort antal offentliga och privata uppdrag.

Under sin tid i Florens mellan 1501 och 1504 skapade han Davidstatyn i naturlig storlek. Det som var speciellt med detta verk var att Michelangelo högg ut den 5,17 meter höga och cirka sex ton tunga skulpturen ur ett enda marmorblock.

En annan höjdpunkt i hans karriär var utsmyckningen av taket i Sixtinska kapellet i Rom, som han påbörjade 1508 och slutförde 1512. Fresken, som täcker en yta på cirka 1.000 kvadratmeter, skildrar skapelseberättelsen med cirka 300 enskilda figurer. Ett av hans mest kända motiv, "Adams skapelse", är också en del av denna takmålning. För Sixtinska kapellet skapade han dessutom "Den yttersta domen" som en takfresk med cirka 400 figurer.

Michelangelo arbetade dock inte bara som målare och skulptör utan även som en mycket respekterad arkitekt. År 1547 utsåg påven Paulus III honom till chefsarkitekt för Peterskyrkan. Den berömda kupolen på Peterskyrkan, som än i dag präglar utseendet på den prestigefyllda byggnaden, kan spåras tillbaka till hans ritningar.

Michelangelo beundrades av sin samtid och efterföljande generationer för sina bilder och konstnärliga formkoncept. Framför allt var han känd för sin perfektion i avbildningen av människokroppen. Han strävade efter att avbilda sina figurer så anatomiskt exakt som möjligt. Det mästerliga utförandet av hans verk fortsätter att fascinera allmänheten än idag. På museer i Rom, Florens och Bologna samt i Paris, London, Brügge och Texas visas Michelangelos verk.