Bild "Sommarkväll i Murnau" (1908-09), inramad
Bild "Sommarkväll i Murnau" (1908-09), inramad
Snabb information
begränsad, 1 000 exemplar | faksimiltryck på handgjort papper | inramad | glaserad | storlek 52 x 64 cm (h/v)
Detaljerad beskrivning
Bild "Sommarkväll i Murnau" (1908-09), inramad
Alexej von Jawlensky är trogen sin omisskännliga målarstil med denna bild som han skapade omkring 1908 i Murnau, med sina ljusa och rena färger och sin kontrastrika, storskaliga målarstil.
Faksimiltryck i 5 färger på 270 g handgjort Rives-papper. Begränsad upplaga på 1 000 exemplar. Inramad i en silverfärgad ram av massivt trä, glaserad. Storlek 52 x 64 cm (h/v).
Producent: ars mundi Edition Max Büchner GmbH, Bödekerstraße 13, 30161 Hannover, Tyskland E-postadress: info@arsmundi.de
Kundrecensioner
Gute Kopie des Bildes, gute Rahmung. Sehr zufrieden.
Om Alexej von Jawlensky
1864-1941, tysk-rysk målare
Den tidigare officeren i den tsarryska armén började sin konstnärliga utbildning först 1889. År 1896 flyttade han till München för att gå på en privat konstskola. Det var i München som han träffade Wassily Kandinsky. Jawlensky arbetade tillsammans med Kandinsky och Gabriele Münter för första gången i Murnau. Vid den här tiden föddes idén om att grunda "New Munich Artists' Association". Jawlensky var också medlem i Blue Rider-rörelsen. Han grundade senare gruppen "De blå fyra" med Klee, Kandinsky och Feininger.
I början av första världskriget 1914 utvisades konstnären från Tyskland som rysk medborgare och bosatte sig först i Schweiz och sedan i Wiesbaden. Det var under denna tid som han skapade sina abstrakta huvuden. Jawlensky dog av en allvarlig sjukdom 1941.
"Min konst är meditation eller bön i färger", sade Jawlensky en gång, och hans verk präglas verkligen av stor religiositet. Detta gäller i synnerhet serien med Frälsarens ansikten och de abstrakta huvudena, som Jawlensky i sina memoarer sammanfattade som "Heliga huvuden". Påverkan från ortodox ikonografi är omisskännlig, och de uppfattades redan som en modern version av ikonen av samtida konstnärskollegor. Det mänskliga ansiktet i många variationer - oftast i starka, till och med klara färger - hade redan varit en central punkt i hans arbete. Med helgonens huvuden blev han mer återhållsam i fråga om färg och reducerade porträttets motiv till själva ansiktet. De framstår som avindividualiserade utan att förlora något av sin uttryckskraft och leder i progressiv abstraktion till en ikonliknande form, som i sin sekvens verkar som ett sökande efter en ouppnåelig gudomlig arketyp.
Alexej von Jawlensky influerades av fauvismen och målade med klara färger, djärva penseldrag och mörka konturer. Hans verk är bland de mest eftertraktade verken från den klassiska modernismen och finns på världens största museer.
Den blå ryttaren (Blauer Reiter) var en grupp tyska expressionistiska konstnärer som grundades av Wassily Kandinsky och Franz Marc i München 1911.
Namnet var ursprungligen titeln på en målning av Kandinsky och även titeln på den konstalmanacka som publicerades av Kandinsky och Franz Marc. Medlemmar var bland andra Paul Klee och August Macke. Gruppen kritiserade den rådande konstkanon som alltför akademisk och elitistisk och efterlyste mer öppenhet och mångfald. I sitt formspråk rörde sig konstnärerna bort från realismen och målade uttrycksfullt i djärva färger och alltmer abstrakt.
I början av första världskriget skingrades den blå ryttaren.
Konstnärlig rörelse som ersatte impressionismen i början av 1900-talet.
Expressionism är den tyska formen av den konstrevolution inom måleri, grafik och skulptur, som fann sin föregångare i Paul Cézannes, Vincent van Goghs och Paul Gauguins verk i slutet av 1800-talet. Expressionisterna försökte gå vidare till måleriets grundläggande element. Med livfulla, obrutna färger i stora ytor och med betoning på linje och den resulterande riktade suggestiva expressiviteten kämpade de mot den konstnärliga smak som etablerats av bourgeoisien.
De viktigaste företrädarna för expressionismen var grundarna av "Die Brücke" (Bron): Ernst Ludwig Kirchner, Erich Heckel, Karl Schmidt-Rottluff, Max Pechstein, Otto Mueller och Franz Marc, August Macke, bland andra.
Mästare inom den wienska expressionismen är Egon Schiele och Oskar Kokoschka. Bland skulptörerna är Ernst Barlach den mest berömda.
Fauvismen är den franska formen av expressionism.
Latin: 'göra lika'.
I stort sett trogen återgivning av ett originaldokument, t.ex. gamla handskrifter och kodices. (Faksimilutgåva).