Henri Matisse
1869-1954
Fauvismens medgrundare är idag erkänd som en av 1900-talets viktigaste målare.
Han föddes i Le Cateau-Cambrésis 1869 och insåg sin konstnärliga talang först sent i livet. Efter att ha studerat juridik hittade Matisse ett jobb på en advokatbyrå. Det var först efter en blindtarmsoperation, som tvingade honom att hålla sig till sängs, som han blev intresserad av måleri, eftersom hans mor gav honom en målarlåda för att fördriva tiden. Han vände därmed juridiken ryggen och började studera i Gustave Moreaus fria målarklass.
Till en början orienterade han sig mot impressionisterna och studerade Cézanne. Genom pointillismen, som han lärde känna genom Paul Signac, kom han slutligen fram till ett mer tvådimensionellt penseldrag och starka färger. Den skandalösa utställningen 1905 på Salon d'Automne i Paris, som Matisse deltog i tillsammans med Derain, Vlaminck och andra, gav dessa "vilda djur" namnet "Fauves".
Därefter avstod Matisse alltmer från illusionen av rymd och koncentrerade sig framför allt på primärfärger och svart. Ornamentala mönster återspeglar hans erfarenheter av islamisk konst, som han kunde samla på sina resor till Marocko 1911/12.
Rörelse och musik är teman som ständigt fascinerar honom. Målningen "Dansen" från 1909/10 och väggmålningen med samma namn från 1930-33 hör till hans viktigaste huvudverk.
På 1930-talet upptäckte Matisse sina "papiers découpés", en typ av silhuett som förberedde hans senare arbete som scen- och kostymdesigner.
Innan sin död den 3 november 1954 hann han slutföra sitt sista verk, utsmyckningen av Notre Dame du Rosaire-kapellet i Vence.
