Max Pechstein
1881-1955
Max Pechstein betraktas idag som en av de viktigaste företrädarna för den tyska expressionismen. Våren 1906 anslöt han sig till konstnärsgruppen "Die Brücke", som hade grundats året innan av Kirchner, Heckel, Schmidt-Rottluff och Bleyl. Förutom sina målningar producerade han också över 850 träsnitt, litografier och etsningar.
Vad Tahiti var för Paul Gauguin, var Östersjökusten för Max Pechstein: ett paradis där han fann ro och framför allt stor inspiration. Från 1909 och framåt reste han flera gånger till Nidden på Kuriska näset, där Lovis Corinth redan hade arbetat som ung konststudent mer än ett kvarts sekel tidigare. Men när Versaillesfördraget 1920 ställde Kuriska näset under de allierades administration blockerades vägen dit. Med sina egna ord var Pechstein tvungen att "ge sig av igen på jakt efter en plats på jorden som inte var översvämmad av målare, turister och badgäster". Han fann den i Leba, där han sedan dess tillbringade sina somrar med stor regelbundenhet.
"I över tjugo år reste Max Pechstein varje sommar till Östersjökusten, först till Kuriska näset, sedan till Pommern, vilket naturligtvis knöt honom nära till vårt hus. När han flyttade in här 1921 - fortfarande med sin första fru - hade han ingen aning om hur nära han snart skulle känna sig med den lilla hamnstaden Leba, eftersom han blev förälskad i Marta Möller, dottern till hans värdshusvärd. Med en pipa i mungipan, solbränna och ett tatuerat ankare följde den passionerade fiskaren Pechstein den orörda naturen med sina strandsjöar och fiskebåtarna i hamnen under resten av sitt liv, även när han och hans fru inte längre kunde resa till Pommern efter andra världskriget." (Dr Birte Frenssen, biträdande direktör för Pomeranian State Museum Greifswald)
