Skulptur "Lilla Bonaparte" (1998)

Målaren och skulptören föddes 1927 i Eberswalde nära Berlin och lärde sig teckna på konstskolan i orangeriet på slottet Eutin. Omedelbart efter kriget började han studera grafisk konst vid Hamburgs konstakademi. Efter avslutad utbildning stannade han kvar där som teckningslärare och blev professor 1963.

I början av 1950-talet träffade han Emil Nolde och Oskar Kokoschka och tryckte reproduktioner av deras verk under deras ledning. Själv utvecklade han en mycket egenartad stil, där manierism och surrealism, men även inslag av jugend och art deco möts. Till en början hämtade han sina teman från den tyska historien, till exempel i cykeln "20 juli 1944". Senare blev erotiska och sexuella motiv viktigare för honom, som han behandlade med finkänslighet och en antydan till sjuklighet. År 1960 åtalades en sådan grafisk cykel av den allmänna åklagarmyndigheten för påstådd omoral.

På 1960-talet började han arbeta efter fotografier av Karin Székessy. Efter att ha lämnat sin professur 1968 gjorde han flera studieresor till New York och Schweiz. Sedan dess har han även arbetat med skulpturalt estetiserade vardagsföremål som harmonierar med hans måleris förfinade bildspråk.

"Hans verk är erkända och uppskattade över hela världen och köps också av en bred publik", skriver Paul Wunderlichs biograf Jens Christian Jensen, "Konstkännare är överens: Paul Wunderlich är den fantastiska realismens främsta mästare och en av de få stilbildande konstnärerna i vår tid."

"Av de banaliteter som sprids om hans livsverk är det bara en som har substans: insikten att Paul Wunderlich blev den oöverträffade mästaren inom litografi efter Picasso." (Professor Heinz Spielmann)

"Om du letar efter den största mästaren när det gäller att behärska den litografiska tekniken i alla dess möjligheter, finns det ingen tvekan: lagerkransen tillhör Paul Wunderlich." (Carl Vogel)