Tote bag "Whaam!"
Tote bag "Whaam!"
Kort beskrivning
100% återvunnen polyester | storlek 50 x 42 cm (h/b) | handtagslängd 27 cm | inkl. extra ficka | vattentät | max. belastning 20 kg | handtvätt
Detaljerad beskrivning
Tote bag "Whaam!"
I Roy Lichtensteins "Whaam!" används starka färger och Ben-Day-prickar för att avbilda en explosion. Denna ikoniska diptyk kritiserar populärkulturen genom att kontrastera dramatiska motiv med en kommersiell stil.
Väskan är tillverkad av 100% återvunnen polyester. Storlek 50 x 42 cm (h/b). Handtagets längd 27 cm. Levereras med en extra påse med dragkedja (12 x 12 cm). Vattentät. Bär upp till 20 kg. Handtvätt rekommenderas. © Roy Lichtensteins dödsbo/DACS 2024. Tate London.
Producent: ars mundi Edition Max Büchner GmbH, Bödekerstraße 13, 30161 Hannover, Tyskland, [email protected]
Om Roy Lichtenstein
1923-1997
US-amerikanen Roy Lichtenstein satte sin prägel på popkonsten som bara Andy Warhol. Hans målningar finns utställda i alla världens stora konstcentra.
Hans konstnärliga kännetecken är prickar, som han applicerar i kombination med färgytor. En teknik som ursprungligen utvecklades för industriellt tryck för att spara på färg och kostnader. Till skillnad från Warhol, som tryckte dem, målade Lichtenstein prickarna för hand. Den kanske mest radikala representanten för popkonsten var i grunden en klassisk målare.
Lichtenstein föddes den 27 oktober 1923 i New York. Han var son till en fastighetsmäklare och ville redan i tidig ålder bli konstnär. Han började måla redan som tonåring. Hans förebilder var inga mindre än Pablo Picasso, Claude Monet och Piet Mondrian.
Lichtenstein kom in i serietidningsvärlden i början av 1960-talet, efter att först ha fokuserat på den amerikanska abstrakta expressionismen. Som popkonstnär betonade han det klichéartade i ett motiv som trots de suggestiva titlarna inte väckte några känslor hos betraktaren. Popkonsten ersatte de abstrakta konströrelserna från 1950-talet. Den använde sig av banal vardagskultur som en motreaktion till de föregående decenniernas konst, som förkastade allt som var föreställande.
Lichtenstein studerade vid Art Students League i New York och vid Ohio State University. Han fann snart sin typiska stil: grova rutnät och utdrag ur den banala världen av konsumtion, serier och reklam. Han var intresserad av att avslöja mekanismerna i denna värld i sina bilder. Genom att förstora och förenkla välbekanta föremål ville han inspirera till ett nytt sätt att se.
Men det var inte bara serierna med sina kärleksscener, krigsskådeplatser och science fiction-berättelser som inspirerade honom, utan även välkända konstverk som Claude Monets "Rouenkatedralen", Pablo Picassos kvinnoporträtt och Piet Mondrians abstrakta målningar. Hans sena verk fokuserar intensivt på japansk kultur.
Målaren och grafikern, som avled den 29 september 1997, ägnade sig även åt skulptur, främst i mässing, glas och marmor.
Tidskriften FOCUS hyllade honom som popkonstens kung i samband med en stor utställning på Münchens Kunsthalle. Roy Lichtenstein, den första timmens popkonstnär, är en av de mest eftertraktade konstnärerna i världen. Hans utställningar - t.ex. på Guggenheim Museum i New York - lockar rekordmånga besökare.
I början av 1950-talet gick en stöt genom den kulturella scenen. Unga konstnärer från USA och England - helt oberoende av varandra - klippte banden med alla traditioner av konstnärligt skapande och hjälpte moderniteten att skapa en ny konströrelse.
I USA fanns Roy Lichtenstein, Andy Warhol, Tom Wesselmann och James Rosenquist som sökte sina teman i reklamens och seriernas värld, i stjärnkulten och den anonyma storstadskulturen. Med flash coloring, överdimensionering och manipulerat djupperspektiv skapade de nya provocerande verk som andades tidsanda. Richard Hamilton och Eduardo Paolozzi är att betrakta som de verkliga pionjärerna inom popkonsten i England tack vare den berömda utställningen "This is Tomorrow" på Whitechapel Art Gallery i London. På 1960-talet följdes de av David Hockney, Allan Jones, Peter Phillips och Derek Boshier.