Barock / Rokoko
Barock och rokoko: Europa präglat av storslagen konst
Barockens och rokokons epoker följde på renässansen i Europa. Barocken utvecklades i Italien i slutet av 1500-talet och spred sig över nästan hela Europa under 1600-talet. Denna stil blev särskilt populär i Italien, Frankrike, Spanien, Tyskland, Österrike och Nederländerna. Barocken påverkade alla de sköna konsterna. Inom arkitektur, måleri och skulptur dominerade färgstarka och överdådiga mönster. Barockkonsten imponerade med sin naturalistiska känsla för detaljer, lekfulla utsmyckningar, praktfulla ornament och ibland mycket värdefulla material. Ett uttalat patos och en viss teatralitet var andra typiska drag för barocken. Vid utformningen av kyrkor och slott harmonierade ofta allt med barockstilen - från arkitektur till väggmålningar och inredningsdetaljer. Barocken ersattes av rokokon. Denna stil följde fortfarande naturalismen i sitt sätt att avbilda, men rokokobilderna var mycket ljusare, vänligare och mindre patetiska i sin grundstämning. Båda epokerna gav upphov till viktiga målare i konsthistorien, t.ex. Jan Brueghel, Michelangelo da Caravaggio, Rembrandt van Rijn och Jan Vermeer.
Kännetecken för barockmåleri
Barockmåleriet innebar förändringar i fråga om bildteman och konstnärlig utformning. Barockens överflöd, som var nästan ordspråkligt, tog sig också uttryck i måleriet. Barockens konstnärer höll i grunden fast vid en naturalistisk framställningsstil. Ändå avbildade de ibland proportioner och gester något överdrivet. De försökte också skapa ett intryck av tredimensionalitet genom perspektiv, ljus och skugga. Med starka kontraster, en mycket bred färgpalett och en dynamisk komposition understödde barockmålarna sina målningars imponerande karaktär. Även måleriets motiv skiftade under denna epok. Barockbilderna visade nu i allt högre grad sekulära motiv utöver de sakrala. Typiska barockmotiv var t.ex. scener ur människors vardagsliv, uttrycksfulla porträtt eller stämningsfulla landskap. Fantastiska och mytologiska teman togs också upp i teater- och dramascener.
Den nya lättheten i rokokon
Från början av 1700-talet utvecklades rokokon ur barocken. Förändringarna inom måleriet påverkade främst bildmotiven. Rokokomålningarna uppvisade inte längre det stora patos och den teatralitet som fortfarande kännetecknade barockens bilder. Istället var grundstämningen i rokokobilderna ljusare och mindre dramatisk. Allt verkade mer lekfullt och lättsamt. Landskapsmålningarna visade oförstörda idylliska intryck. De sociala scenerna blev gladare och sensuella nakenbilder blev mer populära. Dessutom vågade rokokokonstnärerna sig på de första karikatyrerna med satiriska övertoner. Den innehållsmässiga nyorienteringen återspeglades i formspråket. Rokokokonstnärerna använde sig alltmer av pastellfärger i mjuka och känsliga toner. De ljusa och transparenta färgerna gav överlag ett ljusare helhetsintryck av bilden.