Paula Modersohn-Becker: En ikon för den klassiska modernismen

Endast ett fåtal konstnärer representerar måleriets väg in i modernismen i lika hög grad som Paula Modersohn-Becker (1876-1907). Redan vid sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talet hade hon integrerat några väsentliga delar av expressionismen i sitt måleri - vid den tiden hade de relevanta konstnärsgrupperna "Brücke" (från 1905) och "Blauer Reiter" (från 1911) just börjat växa fram i Tyskland.

Modersohn-Becker, som dog endast 31 år gammal, skapade mer än 700 målningar och ca 1500 teckningar under de 10 år som hennes konstnärliga karriär varade. Med sina extraordinära verk fulla av kraft och känslighet fortsätter hon att inspirera målare än idag. Men Paula Modersohn-Becker är en förebild för många, inte bara som konstnär utan också som person. Hon fullföljde sitt mål att bli konstnär med mod och beslutsamhet - även mot socialt och familjemässigt motstånd.

London, Berlin, Worpswede, Paris: Viktiga skeden i Paula Modersohn-Beckers liv

Paula Modersohn-Beckers konstnärliga utveckling är nära knuten till flera platser i Europa. År 1888 flyttade hon med sin familj från sin födelsestad Dresden i Tyskland till en annan tysk stad vid namn Bremen. Här väcktes hennes intresse för måleri. Under en sju månader lång vistelse i London fick hon sina första lektioner i måleri och teckning på en privat konstskola. När hon återvände till Bremen deltog hon på föräldrarnas begäran i en lärarutbildning, men fortsatte samtidigt att ta kurser i måleri och teckning.

Nästa stora steg i sin konstnärliga karriär kunde hon ta 1896 då hon kunde avsluta en kurs vid tecknings- och målarskolan i "Verein der Berliner Künstlerinnen". Därefter följde ett och ett halvt års utbildning i porträtt-, akt- och landskapsmåleri hos olika berlinmålare.

År 1897 besökte hon Worpswede i Tyskland för första gången och flyttade dit 1898. Denna plats i Teufelsmoor-regionen innebar stora förändringar för Modersohn-Becker både privat och konstnärligt. Här träffade hon sin blivande make, målaren Otto Modersohn, och i Worpswedes konstnärskoloni fann hon en miljö där hon kunde vidareutveckla sin konst.

Avgörande impulser för målning

De avgörande impulserna till sitt progressiva måleri fick Paula Modersohn-Becker dock främst i Paris, som hon besökte för första gången år 1900. Totalt reste hon till den franska huvudstaden fyra gånger. Där tog hon kurser vid olika konstskolor, bland annat École des Beaux-Arts Paris, Académie Julian och Académie Colagrossi. I konstmetropolen kunde Modersohn-Becker dessutom studera verk av de ledande gestalterna inom det europeiska avantgardet, som Vincent van Gogh, Paul Cézanne och Paul Gauguin.

Hon visade stort mod både i sin stil och i sitt val av motiv

Idag är namnet Paula Modersohn-Becker en symbol för den tidiga expressionismen. Men när hon som tonåring började intressera sig för måleri var denna avantgardistiska målarstil fortfarande knappt tänkbar i Tyskland. I sina tidiga verk var hon fortfarande orienterad mot de andra stilar som var populära vid den tiden, som impressionism, realism och jugendstil.

Ju längre hon fortsatte att måla, desto mer avlägsnade hon sig från den naturalistiska stilen. Hon letade efter de karakteristiska dragen i sina motiv och bröt ner dem till förenklade former i starka färger. Inspiration och stöd för sin målarstil fann hon i verk av konstnärer som Cézanne, van Gogh, Gauguin, Rousseau och Munch.

Paula Modersohn-Becker tolkade bildmotiv på ett ovanligt sätt

Modersohn-Becker tillämpade sin nya målarstil på alla sina motiv. Hon tolkade såväl porträtt och landskap som stilleben och självporträtt på ett sätt som var ovanligt för sin tid. Hon visade sig dock inte bara vara progressiv i sitt måleri utan även i sitt val av motiv var hon annorlunda. Hon ägnade t.ex. ofta sina porträtt åt mycket enkla människor som annars sällan spelade någon roll i måleriet, som fattiga, äldre, barn, mödrar eller bönder. Hon porträtterade dem mycket autentiskt och utan att försköna dem.

Det som verkligen bröt ett tabu var dock att Modersohn-Becker målade nakenbilder - av både kvinnor och män. Vid sekelskiftet bröt hon mot alla regler - särskilt som kvinna. Hon tog det till det extrema när hon började måla nakna självporträtt. Enligt konsthistoriens enstämmiga uppfattning hade ingen målare vågat göra detta tidigare.

Mot alla odds fullföljde hon sin livsdröm

Det faktum att Paula Modersohn-Becker målade nakenbilder och självporträtt är ett bevis på hur modigt och kompromisslöst hon följde sin egen väg - både som kvinna och konstnär. Därigenom kolliderade hon gång på gång med samhällets konventioner.

Redan som tonåring visade hon stort intresse för måleri, men hennes föräldrar tillät inte någon konstnärlig utbildning. Ändå gav hon inte upp sin dröm om att bli målare. Hon skulle ha velat studera vid en konstakademi, men i slutet av 1800-talet var det fortfarande förbjudet för kvinnor. Därför tog hon på egen hand kurser vid olika målarskolor och skaffade sig på så sätt en professionell konstnärlig utbildning. Hon avlägsnade sig alltmer från det traditionella måleriets maximer och utvecklade sin egen stil. Med denna stil mötte hon dock övervägande avslag.

Skarp kritik efter grupputställning i Bremen

När hon 1899 ställde ut sina verk i en grupputställning i Bremen fick hon läsa en svidande recension i tidningen Weser-Zeitung. Endast hennes make, Otto Modersohn, stod till en början vid hennes sida och stödde hennes arbete. Men från och med 1905 blev även han en hård kritiker, som kritiserade hennes koncentration på form och hennes primitiva sätt att avbilda. Den motvind hon fick utstå från många håll fick henne till slut att helt dra sig tillbaka från offentligheten - men hon slutade inte måla.

Paula Modersohn-Becker visade prov på mod och konsekvens även i andra delar av sitt liv

Redan som tonåring hade hon avvisat tanken på att vara hemmafru. När hon senare reste till Paris som gift kvinna utan sin man betraktades detta av omgivningen med stor skepsis, för att inte säga som "sjukligt". Det faktum att hon tidvis helt separerade från Otto Modersohn uppfattades av många som en skymf. I slutändan kunde dock varken allmänhetens bristande intresse eller sociala begränsningar hindra Paula Modersohn-Becker från att förverkliga både sin konstvision och sitt livskoncept.

Paula Modersohn-Becker idag: Expressionismens hyllade stjärna

Många av hennes samtida ansåg att Paula Modersohn-Beckers målningar var alltför progressiva. Hon lär endast ha sålt tre av sina verk under sin livstid. Idag hyllas hon dock överallt för sitt modiga sätt och sitt pionjärarbete för expressionismen.

Kort efter hennes död började allt fler utställningshus att intressera sig för hennes verk. Dessutom inkluderade många privata och offentliga samlingar hennes verk i sina samlingar, bland annat

• Städel Museum, Frankfurt,
• Pinakothek der Moderne, München,
• Museum of Modern Art, New York,
• The Metropolitan Museum of Art, New York och
• British Museum, London.

Hon fick också en stor postum ära 1927 när "Paula Modersohn-Becker Museum" öppnade i Bremen, världens första utställningshus tillägnat en kvinnas verk.

Även på 2000-talet fortsätter hennes målningar och teckningar att åtnjuta stor popularitet

Utställningar av hennes verk hålls regelbundet i välkända konsthallar, till exempel 2015 på "Louisiana Museum of Modern Art" i Humlebæk nära Köpenhamn, 2016 på "Musée d'Art moderne de la Ville de Paris" eller 2021 på "Schirn Kunsthalle" i Frankfurt am Main.

År 2017 visades filmen "Paula", som bygger på hennes livshistoria, på biograferna. Dessutom delar stadsdelen Osterholz vartannat år ut ett "Paula Modersohn-Becker Art Prize". Snart 150 år efter sin födelse är Paula Modersohn-Becker mer närvarande idag än någonsin.

Ett urval av Paula Modersohn-Becker