De tio mest berömda tyska målarna: Från renässansen till nutid

Bland de konstnärer som har haft en betydande inverkan på konsthistorien finns det många framstående målare från Tyskland. De utförde ofta banbrytande arbete och hade en bestående inverkan på måleriet under sin epok.

Men många berömda tyska målare påverkade inte bara konsten på sin tid. Även om vissa av dem levde för många århundraden sedan anses deras konstnärliga ståndpunkter fortfarande vara högst relevanta idag. Utställningar med verk av t.ex. Caspar David Friedrich, Emil Nolde och Gerhard Richter fortsätter att vara populära bland allmänheten.

I följande avsnitt presenteras tio av de mest kända tyska målarna från renässansen fram till idag. Fokus ligger på såväl deras konstnärliga arbete som deras biografier och deras inflytande på konsthistorien.

Albrecht Dürer - den berömde tyske renässansmålaren

Renässansen uppfattas ofta i första hand som ett italienskt fenomen. I detta sammanhang brukar namn som Leonardo da Vinci, Michelangelo Buonarroti och Raffael Santi nämnas. Men en viktig och inflytelserik renässanskonstnär kom också från Tyskland: Albrecht Dürer (1471-1528).

Vad är det som gör Dürers konst så fängslande?

Den berömde tyske målaren var redan under sin livstid mycket framgångsrik: Framför allt gjorde han sig ett namn i hela Europa i början av 1500-talet, särskilt med sin grafik. Det speciella med hans kopparstick och träsnitt var deras perfektion och detaljrikedom. Dürer strävade alltid efter att avbilda sina motiv så realistiskt som möjligt. Denna naturalistiska framställningsstil kunde han också överföra till sina oljemålningar och akvareller.

Självporträttets mästare och konstteoretiker

Albrecht Dürer var också en mycket eftertraktad porträttmålare och fulländade självporträttet som genre. Men han var inte bara en av renässansens viktigaste konstnärer utan gjorde sig också ett namn som konstteoretiker. Han skrev ett stort antal skrifter där han bland annat behandlade den realistiska återgivningen av proportioner.

Trots att Albrecht Dürer föddes för över 550 år sedan är hans verk fortfarande närvarande på många ställen - både i konstvärlden och i vardagskulturen. Hans motiv reproduceras otaliga gånger och pryder många vardagsföremål som porslin och serviser, väskor och paraplyer. Dessutom fortsätter utställningar som utforskar olika aspekter av hans arbete att äga rum regelbundet.

Caspar David Friedrich - den store romantikern inom tyskt måleri

Hans namn har blivit synonymt med romantiskt måleri: Caspar David Friedrich (1774-1840). Den berömde tyske målaren förstod bättre än nästan någon annan hur man i sina bilder kunde uttrycka sin tids filosofi och livshållning.

Många av hans verk är idag ikoner i konsthistorien och kända långt utanför Tysklands gränser, t.ex:

• "Två män betraktar månen"
• "Vandrare ovanför dimmornas hav"
• "Kritklippor på Rügen"

Vilken världsåskådning ligger bakom hans verk?

Från slutet av 1700-talet medförde romantiken grundläggande förändringar både i samhället och inom konsten. Den följde omedelbart efter upplysningen. Även om denna fas fortfarande präglades av ett mycket rationellt, förnuftsorienterat och progressivt tänkande, fick känslor, ande och själ samt religion och mystik en ny betydelse i det romantiska måleriet. Caspar David Friedrich omsatte detta tankesätt direkt i sina verk.

Hans målningar skulle förstås som ett slags symbolspråk. Han var mindre angelägen om att avbilda världen på ett realistiskt sätt i sina bilder. Snarare framkallade han starka känslor genom den hisnande atmosfären i sina landskapsmålningar.

Vad var kontroversiellt med hans konst?

Med sina atmosfäriska målningar nådde Caspar David Friedrich viss framgång redan under sin livstid. Romantikens berömde tyske målare lyckades fängsla publiken med sin detaljerade och realistiska avbildningsstil. Men hans verk väckte också debatt bland hans samtida.

Caspar David Friedrich orsakade en riktig skandal 1808 med sin målning "Korset i bergen". Han hade vågat sig på att placera ett relativt litet krucifix i en landskapsmålning. För många kritiker innebar detta en olämplig blandning av sakral konst och landskapsmåleri - ett absolut tabu.

Caspar David Friedrich och hans konst fortsätter att fascinera publiken än idag. Hans motiv är fortfarande allestädes närvarande både i konstvärlden och i vardagskulturen. Det finns inte bara reproduktioner av hans målningar att köpa, utan även många produkter som T-shirts, strumpor och muggar har hans motiv. Hans inflytande sträcker sig även till sociala medier. Hans ikoniska bild "Wanderer Above the Sea of Fog" har återskapats otaliga gånger.

Max Liebermann - pionjär inom den tyska impressionismen

Från mitten av 1800-talet och framåt markerade de impressionistiska målningarna början på en ny era i den europeiska konstvärlden. Franska konstnärer som Claude Monet, Edouard Manet och Camille Pissarro hade vid den tiden brutit med det traditionella måleriet. De strävade inte längre efter att skapa objektiva avbildningar av världen i sina verk, utan ville förmedla sina individuella intryck i sina bilder. De fokuserade på stundens atmosfär, särskilt ljusförhållandena.

I Tyskland var målaren och grafikern Max Liebermann (1847-1935) en av de första och viktigaste representanterna för impressionismen. Hans verk från början av 1900-talet spelade en nyckelroll för att inleda det moderna måleriets gryning i Tyskland.

Hur Liebermann bröt med traditionen

Med sin avantgardistiska konstnärliga filosofi motsatte sig den berömde tyske målaren upprepade gånger rådande traditioner och konventioner under hela sin karriär.

Under de följande åren utvecklade Liebermann kontinuerligt sitt måleri i riktning mot impressionismen. I början av 1900-talet fann han sitt individuella bildspråk:

• Hans verk kännetecknas av en nästan påtaglig atmosfär och ett mästerligt spel med ljus och färg.
• Till motiven hörde landskap som skogar, alléer och trädgårdar, men också stads- och gatuscener samt individer och grupper, t.ex. vid stranden eller i ölträdgårdar.

Liebermanns inflytande i konstvärlden

Max Liebermann gjorde sig inte bara ett namn som en utmärkt målare och grafiker. Han var också aktiv i olika konstinstitutioner. Den välkände tyske målaren var president för Berlinsektionen och Preussiska konstakademin. Han hade också äran att bli invald i den franska Société des Beaux-Arts. Vid sidan av Lovis Corinth och Max Slevogt är Max Liebermann en av de få tyska impressionister som fortfarande är välkända idag.

Emil Nolde - färgernas magiker

I början av 1900-talet medförde expressionismen ytterligare förändringar inom bildkonsten. Konstnärerna rörde sig ännu längre bort från den traditionella idén om att avbilda världen så realistiskt som möjligt. Istället uttryckte de sina känslor, uppfattningar, idéer och åsikter genom sina motiv. För att göra detta förändrade de sitt visuella språk radikalt. De övergav naturliga proportioner och färgsättningar och reducerade detaljerna i de avbildade föremålen - ibland till och med till abstraktionens gräns.

Noldes expressionistiska bildvärld

En av de mest kända tyska expressionistiska målarna var Emil Nolde (1867-1956). Han var en av de tidiga företrädarna för denna stil i Tyskland. Han var medlem i både avantgardegrupperna "Berlin Secession" och "Brücke"-gruppen. År 1912 deltog han i en utställning som organiserades av det redaktionella kollektivet "Blauer Reiter".

Noldes verk omfattar oljemålningar, grafik, akvareller och flera skulpturer. Hans verk fortsätter att fascinera än idag genom sina intensiva färger. Det verkar nästan som om han lät sig vägledas av färgerna när han valde och utformade sina motiv. Detta är särskilt tydligt i hans akvareller - till exempel i havslandskap som "Lugnt hav med två ångare" med sina imponerande molnformationer. Men den berömde tyske målaren väckte också andra motiv till liv med sina virtuosa färgkompositioner, som landskap, blommor, stadsmiljöer och religiösa teman.

Nolde och nationalsocialismen

Noldes kvaliteter som konstnär är obestridliga, men hans biografi har en mörk sida. Den välkände tyske målaren var anhängare av Hitlers politik och medlem i NSDAP. Trots att han ansågs "degenererad" av nationalsocialisterna och förbjöds att arbeta 1941, fick detta honom inte att tvivla på den nazistiska ideologin.

Efter andra världskriget gjorde han allt för att hålla denna del av sin historia utanför offentligheten och framställa sig själv som en förföljd konstnär. Han är därmed ett av flera exempel i konsthistorien där konstnärliga prestationer överskuggas av personliga missförhållanden.

Max Beckmann: Avantgardets individualist

Den tyske målaren och grafikern Max Beckmann (1884-1950) är en av de stora exceptionella konstnärerna inom den klassiska modernismen. Runt sekelskiftet genomgick måleriet i Europa en stor omvandlingsprocess. Många avantgardekonstnärer bröt med det traditionella måleriet och sökte sig till samtida uttrycksformer. Max Beckmann lade också om sin målarstil och hämtade inspiration från olika stilar som impressionism, expressionism och ny objektivitet.

Mästare på starka kontraster och förvrängda perspektiv

Beckmann såg sig aldrig som tillhörande någon speciell epok utan utvecklade sin egen unika stil. Han förblev dock alltid trogen det figurativa måleriet och avvisade strikt den radikala abstraktionen.

Max Beckmann behärskade ett synnerligen imponerande bildspråk:

• Den berömde tyske målaren arbetade alltid med kraftfulla och kontrasterande färger.
• Han separerade ofta elementen i sina målningar med svarta konturlinjer.
• I sina kompositioner lekte han ofta med föremålens proportioner.
• Ibland överdrev han figurerna till det groteska och avbildade dem t.ex. med överdimensionerade huvuden eller särskilt långa lemmar.
• Han förvrängde också ofta bildrummet eller manipulerade det rumsliga perspektivet.

Förutom målningar av individer, samhällen och porträtt skapade han även stadsbilder, arkitektoniska vyer, landskap och stilleben, som alla på sitt sätt speglar levnadsförhållandena i början av 1900-talet.

Vad är det som gör Max Beckmanns livsväg så speciell?

Max Beckmann hade en imponerande konstnärlig karriär. Den välkände tyske målaren bevisade sin talang mycket tidigt:

• Han sägs ha varit bara 14 år gammal när han målade sitt första självporträtt och sin första landskapsmålning.
• Från 1900 gick han på konstskola i Weimar och ställde redan 1906 ut med Berlin Secession.
• Från 1914 var Beckmann en av medgrundarna till Fria sektionen i Berlin.
• Han fick ett internationellt genombrott på 1920-talet och utnämndes till professor vid Städelschule i Frankfurt am Main.
• Hans karriär avbröts abrupt av nationalsocialisternas politik. När de stämplade honom som "degenererad" lämnade han Tyskland och flyttade till Amsterdam.
• Efter andra världskriget emigrerade Beckmann till USA. Där kunde han fortsätta sitt framgångsrika arbete och fick bland annat en professur vid St. Louis School of Fine Arts.
• Max Beckmann dog i sitt adopterade hemland i december 1950.

Paul Klee - modernismens nyckelfigur

Paul Klee (1879-1940) är en av de viktigaste gestalterna inom det europeiska avantgardet under 1900-talet. Mer än nästan någon annan konstnär lyckades Klee med den smidiga övergången mellan figuration och abstraktion. Han införlivade impulser från olika stilar som expressionism, konstruktivism, kubism och surrealism i sitt arbete. Han behärskade också ett brett spektrum av teman och stämningar, allt från meditativa kompositioner och bisarra, fantastiska bilder till motiv som genomsyrades av en nästan barnslig glädje.

De viktigaste faserna i hans konstnärliga utveckling

Den tysk-schweiziske målaren och grafikerns biografi är nära sammankopplad med flera viktiga skeden i konsthistorien. Bland annat deltog han i en utställning som organiserades av redaktionskollektivet "Blauer Reiter", där kända konstnärer som August Macke, Franz Marc, Gabriele Münter och Alexej Jawlensky medverkade.

En annan milstolpe i Klees karriär var hans utnämning till Bauhaus i Weimar 1921. Walter Gropius var en av Klees stora beundrare och gjorde allt han kunde för att få honom till Bauhaus. I ett telegram till Klee skrev han

"Studenterna strålar vid tanken på att du kanske kommer; faktum är att alla väntar på dig med kärlek."

Klee undervisade på den inflytelserika konstskolan fram till 1931. Samtidigt, 1924, grundade han utställningsgruppen "Die Blauen Vier" tillsammans med Bauhaus-mästarna Lyonel Feininger, Wassily Kandinsky och Alexej von Jawlensky. Samma år ägde Klees första separatutställning i USA rum i New York.

De sista åren i exil

Som för många progressiva konstnärer innebar nazisternas maktövertagande 1933 en vändpunkt för Klee. Nazisterna smutskastade honom som "degenererad" och avskedade honom från hans tjänst som professor vid konstakademin i Düsseldorf. Klee lämnade därefter Tyskland och emigrerade till Schweiz.

Kort därefter stod han inför ännu en allvarlig utmaning. Från och med 1935 led han (som vi vet idag) av sklerodermi, en reumatisk sjukdom. Trots att sjukdomen allvarligt försvagade honom förblev hans kreativa drivkraft obruten. Men i juni 1940 förlorade han kampen mot sjukdomen.

Paul Klees arv är av ovärderligt värde för konsthistorien. Den berömde tyske målaren skapade många ikoniska verk, bl.a:

• "Senecio"
• "Highway and Byways"
• "Slott och sol"

Hans verk finns representerade i alla världens berömda samlingar, hedras regelbundet i utställningar och är populära och högt prissatta föremål på auktioner.

Paula Modersohn-Becker - Expressionismens pionjär

Hon var ett absolut undantag inom den moderna konsten - den tyska målaren Paula Modersohn-Becker (1876-1907). Hon var inte bara en av de få kvinnor som lyckades skapa sig en plats i en mansdominerad konstvärld utan spelade också en banbrytande roll i utvecklingen av expressionismen i Tyskland. I många avseenden var hon långt före sina manliga samtida. Modersohn-Becker blev bara 31 år gammal, men hon var en imponerande visionär som visade stort mod både konstnärligt och personligt.

Ingen plats på akademin - men ändå en pionjär inom modernismen

Paula Modersohn-Becker utvecklade tidigt ett intresse för måleri och teckning. Hon fick sina första lektioner 1892 under en vistelse i England. En traditionell akademisk utbildning till målare var dock otänkbar i slutet av 1800-talet. På den tiden fick kvinnor helt enkelt inte tillträde till konstakademier i Tyskland. Hon tog därför privata målarlektioner och gick på olika konstskolor i Paris.

Även vistelserna i konstnärskolonin Worpswede hade stort inflytande på henne och hjälpte henne att utveckla sin individuella målarstil. Till en början visade hennes verk fortfarande tydliga paralleller till impressionismen. Men så småningom förändrade hon sitt tillvägagångssätt och fokuserade på några få väsentliga drag i sina motiv.

En okonventionell syn på människan och verkligheten

Hon bröt också med sin tids konventioner i sitt val av motiv. Vid sidan av traditionella landskap och stilleben blev porträtt av människor en viktig del av hennes konstnärskap. För sina porträtt valde hon dock inte personer av rang eller berömmelse. Istället fokuserade hon på vanliga människor som annars sällan uppmärksammades, som t.ex.

• de fattiga,
• de äldre,
• barn,
• mödrar och
• bönder.

Hon undvek att romantisera eller idealisera sina motiv, utan porträtterade dem ärligt och naturligt.

Först erkänd efter hennes död

I dag är Paula Modersohn-Becker allmänt erkänd som en banbrytande konstnär. Under hennes livstid ansågs dock hennes målningar vara för progressiva för den breda allmänheten och hon förvägrades publika framgångar. Hon sägs ha sålt högst fem av sina tavlor.

Uppskattningen av hennes verk började dock förändras strax efter hennes död. Hennes make Otto Modersohn ordnade de första utställningarna med hennes bilder och även samlare fick upp ögonen för hennes verk.

Ett stort antal privata och offentliga samlingar har tagit in hennes verk i sina samlingar, bland annat Städel Museum i Frankfurt, Museum of Modern Art i New York och British Museum i London.

Du kan läsa mer om denna extraordinära konstnär i vår artikel "Paula Modersohn-Becker: En ikon för den klassiska modernismen".

Otto Dix: Kompromisslös krönikör av sin tid

"Målaren är världens öga", sa en gång Otto Dix (1891-1969). Den tyske målaren och grafikern var trogen denna ledstjärna och gjorde sina verk till speglar av samtida händelser. Med sitt ofta oförblommerade bildspråk blev han en både framstående och kontroversiell konstnär på sin tid. Idag anses han vara en av 1900-talets mest inflytelserika och betydelsefulla målare.

Mångfald av stilar i stället för konformitet

Under hela sin karriär följde Otto Dix alltid sin egen väg. Han brydde sig föga om rådande konstnärliga trender eller konventioner. Han valde alltid en konstnärlig uttrycksform som var direkt baserad på motivet i bilden.

Idag brukar hans måleri klassificeras under kategorin "ny objektivitet". Dix kände sig dock aldrig permanent bunden till någon enskild stil under hela sin karriär. Han gav sig in i olika konstnärliga epoker som expressionism, impressionism, futurism, dadaism, realism och gammalt mästarmåleri. Det viktigaste kriteriet var att den valda stilen skulle kunna "visa saker och ting som de är", som Dix uttryckte det.

Obekväma ämnen och politiska konsekvenser

Lika okonventionell var han i sitt val av motiv och teman. Hans verk blev reflektioner och kommentarer till händelserna i hans samtid. Han tog upp omständigheterna under första och andra världskriget, Weimarrepubliken, nationalsocialismen och det delade Tyskland efter kriget.

Hans motivportfölj var mycket varierad:

• Krigsscener
• Stadsbilder och landskap
• Aktbilder
• Porträtt
• Sociala tillfällen
• Religiösa teman

I det mångsidiga konstnärskapet står alltid individen i en omvälvande tid i centrum. Dix väjde inte för att kritisera sociala och politiska förhållanden. Han tog ofta upp mycket obekväma, oroande och provocerande ämnen. Genom motiv som mänskliga avgrunder, död, galenskap, lust och lidande utmanade han gång på gång sin publik.

Både hans val av ämnen och hans groteska, expressiva bildspråk gjorde att han nästan oundvikligen föll i onåd hos nazisterna. Liksom många andra avantgardekonstnärer blev Dix smutskastad som "degenererad". Hans verk togs bort från gallerier och museer och han förlorade sin professur vid Dresdenakademin.

Gerhard Richter - den mest berömda tyska målaren i nutid

Gerhard Richter kan med rätta kallas för den mest berömda tyska målaren i dag. Richter föddes 1932 och har under många decennier varit en av de främsta inom den internationella samtidskonsten.

En ledande figur inom samtidskonsten

Under 18 år i rad har målaren, skulptören och grafikern toppat "Kunstkompass"-rankingen i den tyska tidskriften Capital. Detta gör honom till den viktigaste samtida konstnären, baserat på utställningar, museiförvärv och utmärkelser. Hans verk når ständigt rekordhöga priser på auktioner, ofta sex- eller sjusiffriga belopp.

Gerhard Richter finns dessutom representerad i alla relevanta samlingar och konstinstitutioner, t.ex. Centre Pompidou i Paris, Tate Britain i London, Museum of Modern Art i New York och National Museum of Modern Art i Tokyo.

Gerhard Richters visuella språk

Gerhard Richter har alltid visat prov på stor flexibilitet i sitt arbete när det gäller tekniker och motiv. Även om måleriet utgör en central pelare i hans arbete behärskar han också många andra tekniker som teckning, grafik, skulptur och installationskonst. Han har även formgivit flera glasmålningar för Kölnerdomen.

Han växlar obehindrat mellan abstraktion och figuration. Inom Richters omfattande produktion har han utvecklat olika fokuspunkter. I sina figurativa målningar har han gjort en lätt oskärpa till ett signum. Han löser subtilt upp konturer och detaljer så att motiven framstår som mjukt ofokuserade.

Tysklands historia är också ett återkommande tema i Richters verk:

• År 1988 tog han upp Röda Arméfraktionens terrorism i serien "18 oktober 1977".
• År 2014 skapade han "Birkenau"-cykeln baserad på fotografier av fångar i förintelselägret Auschwitz-Birkenau.

Även om Gerhard Richter har haft ständiga framgångar som konstnär har han aldrig förlorat kontakten med verkligheten. Han anses vara ganska blyg och tillbakadragen och har inget behov av skandaler eller provokationer. Intervjuer är sällsynta. Vår tids förmodligen mest berömda tyska målare föredrar att låta sina unika konstverk tala för sig själva.

Neo Rauch - den viktigaste representanten för den "nya Leipzigskolan"

Han är det obestridda flaggskeppet för "Nya Leipzigskolan" - målaren och grafikern Neo Rauch. Runt millennieskiftet uppstod en figurativ målarstil vid "Academy of Visual Arts" i Leipzig, som snart nådde nationell och internationell framgång.

Neo Rauch, född 1960, är idag en av de viktigaste representanterna för denna skola och en av de mest betydelsefulla tyska målarna under 2000-talet. Men han representerar också en generation konstnärer vars konst präglas av en biografi som sträcker sig över båda de tyska staterna.

Den socialistiska realismen och vägen ut

Rauchs konstnärliga karriär inleddes under DDR-tiden. Bildkonsten i DDR var till stor del frikopplad från internationella trender. Staten önskade och främjade i första hand "socialistisk realism" - en figurativ, dramatisk och inte minst starkt ideologisk målarstil.

Mellan 1986 och 1990 studerade Rauch för Arno Rink och Bernhard Heisig vid Academy of Visual Arts i Leipzig, där undervisningen fortfarande var tydligt präglad av den socialistiska realismen. Men Rauch nöjde sig inte med att bara fortsätta i denna målarstil. Istället utvecklade han ett individuellt och omisskännligt figurativt bildspråk, en blandning av element från

• Surrealism,
• Gamla mästares måleri,
• serietidningsestetik och
• collage.

Vid första anblicken ser Rauchs målade scener ut att berätta en verklig historia, nästan i genremåleriets tradition. Men snart står det klart att motiven inte är så lätta att dechiffrera. I stället konstruerar Rauch surrealistiska situationer i sina målningar. Människor som mycket väl skulle kunna existera i verkligheten möter fantasifigurer och abstrakta föremål mot overkliga bakgrunder.

Rauch hämtar inspiration till sina bildmotiv och scener från en mängd olika källor:

• Personliga upplevelser och minnen från barndomen
• Historiska händelser
• Drömsekvenser
• Fantasier
• Individuella och kollektiva trauman

Rauchs huvudpersoner utför handlingar som i sig själva verkar förnuftiga men som i det övergripande sammanhanget framstår som absurda eller groteska. Därför ger Rauchs ofta mycket komplexa kompositioner ofta ett mer förvirrande intryck än ett tydligt budskap. Ändå utstrålar alla hans verk en kraftfull aura. Även om deras övergripande stämning ofta är förtryckande och ibland störande, utövar de en stark fascination och dragningskraft på betraktaren.

Efterfrågad över hela världen: Neo Rauchs samtida konst

Neo Rauch har varit en av de mest kända tyska målarna på konstmarknaden i över 30 år. Efter att ha firat sina första framgångar i Tyskland i mitten av 1990-talet lyckades han vinna internationellt erkännande från 2000-talet och framåt. Hans målningar är särskilt eftertraktade i USA.

• Den berömda tyska konstnären har ställt ut över hela världen, bland annat på prestigefyllda institutioner som Metropolitan Museum of Art i New York, Museum Frieder Burda och Pinakothek der Moderne i München.
• Hans verk betingar sjusiffriga belopp på auktioner.
• Hans arbete har belönats med ett stort antal utmärkelser, bl.a. Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstkors 2018.

Ett urval av verk av de tio mest kända tyska målarna