Fem berömda konstnärer inom nederländskt måleri
Det nederländska måleriet spelar en betydande roll i konsthistorien. I nästan varje epok sedan renässansen har konstnärer från Nederländerna i hög grad bidragit till måleriets utveckling.
Berömda nederländska målare var till exempel:
Många verk som i dag är världskända har också sitt ursprung i Nederländerna. Följande artikel ger en översikt över måleriets historia i Nederländerna. Fokus ligger på de viktigaste verken och de mest berömda konstnärerna från de senaste cirka 600 åren.
Ekonomiska, politiska och samhälleliga ramvillkor
Från renässansen till moderniteten: Den nederländska konsthistorien formades i hög grad av politiska och samhälleliga ramvillkor. Denna översikt visar hur historiska vändpunkter varaktigt påverkade målerisättet och temavärlden hos nederländska målare.
Renässans och humanism
Redan under renässansen från mitten av 1500-talet kom betydelsefulla impulser till det europeiska måleriet från Nederländerna. Samhälle och kultur i denna fas präglades av en återgång till värdena och estetiken i den grekiska och romerska antiken. Dessutom fick humanismen ökat inflytande. I centrum för den samtida filosofin stod människans värdighet och individuella frihet.
Måleristil: Det nederländska måleriet under denna tid strävade efter en så naturtrogen återgivning av motiven som möjligt, bland annat genom införandet av centralperspektivet och anatomisk noggrannhet.
Det "Gyllene århundradet"
Från 1600-talet följde en fas som i dag benämns det "Gyllene århundradet". I slutet av 1500-talet hade Nederländerna splittrats i ett oberoende nord och ett syd under spanskt styre. Grundandet av "Republiken De sju förenade Nederländerna" i norr betraktas i dag som statens födelse.
Under denna fas utvecklades Nederländerna till en inflytelserik ekonomisk makt. Parallellt upplevde även vetenskap, konst och kultur en stor uppgång. Borgerskapet fick större inflytande i samhället. Förmögna medborgare framträdde i allt högre grad både som konstmäcenater och som beställare av konstverk.
Måleristil: Måleriet under denna tid stod helt i den europeiska barockens tecken. Handelsmakten Nederländernas nya självsäkerhet visade sig bland annat i fokuseringen på inhemska landskap.
Industrialiseringen (1800-talet)
1800-talet var en tid av omvälvningar för Nederländerna. Flera gånger skedde förändringar i styrelseskicket och i statens territoriums storlek. År 1848 förklarades den parlamentariska monarkin som statsform i Nederländerna och en författning antogs. Den andra hälften av 1800-talet stod sedan helt i industrialiseringens tecken. Inom konsten upplevde det nederländska landskapsmåleriet en renässans och knöt an till traditionen av landskapsframställningar från det Gyllene århundradet.
Måleristil: Nederländska målare under 1800-talet koncentrerade sig på realistiska motiv, som de återgav detaljerat men också romantiserande och idealiserat.
Världskrigen på 1900-talet
Första hälften av 1900-talet stod helt under intrycket av två världskrig. Under första världskriget lyckades Nederländerna fortfarande förbli neutralt och skonades från en ockupation. Under andra världskriget blev de däremot angripna och ockuperade av den tyska Wehrmacht.
Måleristil: Två världskrig och de därav följande politiska och samhälleliga omvälvningarna påverkade också bildkonsten. Det var avantgardets högfas, då många olika innovativa konststilar utvecklades. Måleriet blev friare och mer kritiskt. Särskilt kunde abstraktionen slutgiltigt etablera sig i måleriet.
Från landskap till abstraktion: Det nederländska måleriet och dess motiv
I den nederländska måleriets historia finns hela bredden av motiv och teman. Efter att religiösa bildinnehåll dominerade under medeltiden, kunde från 1500-talet även världsliga motiv slå igenom – från landskap, stilleben och porträtt till abstraktion.
Landskapsmåleri
Skildringen av landskap har stor betydelse och en lång tradition i Nederländerna. Landskapsmåleriet kunde redan vid övergången från 1500- till 1600-talet etablera sig och utvecklades kontinuerligt under de följande åren.
Det nederländska landskapsmåleriet hade sin höjdpunkt under det "Gyllene århundradet". Nederländarnas nya självsäkerhet speglades i talrika målningar med landstypiska motiv. Målarna visade väderkvarnar, skepp, dyner eller Nordsjön, men skapade också stadsbilder och arkitekturmålningar.
Stilleben
Vid sidan av landskapen blev stilleben också allt mer populära under 1600- och 1700-talen. Nederländerna var under lång tid ett centrum för denna genre i Europa. Många målare specialiserade sig på vissa varianter av denna bildtyp, såsom blom-, frukt-, måltids- eller vanitasstilleben. Genom den starkt expanderande handeln under det "Gyllene århundradet" kom många nya och exotiska varor och produkter till Nederländerna, som också återfanns i stillebenen.
Genremåleri
Nederländernas genrebilder speglade människors vardag. Nederländska målare tog här upp både livet i familjerna och fester samt sociala tillställningar. Även arbetslivet visades, till exempel vardagen för bönder, hantverkare och fiskare, men också för köpmän.
Porträtt
Under lång tid var porträtten förbehållna adeln och prästerskapet. Med den ekonomiska uppgången kunde dock från 1600-talet även det förmögna borgerskapet i allt högre grad låta framställa porträtt av sig själva. Porträtten tjänade till att demonstrera rikedom samt att markera avstånd till adeln. Även grupporträtt, som till exempel målarna Frans Hals (1580−1666) eller Rembrandt van Rijn (1606−1669) skapade, var mycket populära i Nederländerna.
Abstrakt måleri
Vid sidan av många föreställande genrer kunde under första hälften av 1900-talet även abstrakt måleri utvecklas i Nederländerna. I stället för verkliga motiv utgjordes bildinnehållet nu av geometriska och fria former samt abstrakta strukturer. Med Piet Mondrian (1872–1944) kom en av de viktigaste pionjärerna för abstraktionen från Nederländerna.
Berömda nederländska målare och deras verk
Några av konsthistoriens mest berömda konstnärer kommer från Nederländerna. Nedan presenteras kort fem av de viktigaste representanterna för nederländskt måleri och deras verk: Pieter Bruegel d. Ä., Rembrandt van Rijn, Jan Vermeer van Delft, Vincent van Gogh och Piet Mondrian.
Pieter Bruegel d. Ä. (1525–1569)
Pieter Bruegel d. Ä. räknas till de mest betydelsefulla målarna under den nederländska renässansen. Han skapade ett omfattande verk med de mest skiftande bildteman:
- Bruegel d. Ä. blev framför allt berömd för sina landskapsmålningar, där han avbildade både natur och arkitektur mycket realistiskt ("Vinterlandskap med fågelfälla", "Höskörden").
- Ett andra stort fokus i hans verk var genremåleri. I många av sina målningar dokumenterade han bondelivet ("Bönder vid ett vägskänkeri", "Bondebröllopet").
- Den nederländska målaren skildrade också olika andra vardagsscener, till exempel familjer eller sällskap.
- Därutöver målade han målningar med bibliska teman, allegorier, folkliga seder samt månads- och årstidsbilder.
Rembrandt van Rijn (1606–1669)
Den nederländska målaren Rembrandt van Rijn räknas till de mest kända barockmålarna. Bland hans kvaliteter fanns förmågan att utforma sina motiv särskilt realistiskt, stämningsfullt och levande. Detta visade han framför allt i målningar där personer stod i centrum.
Hans porträtt verkar mycket sakliga och autentiska, såsom "Mannen med guldhjälmen" eller hans många självporträtt. Även i sin historiska måleri, sina stilleben och landskap höll han sig minutiöst till de verkliga förebilderna.
Trots all verklighetstro lade han dock alltid vikt vid en påtaglig atmosfär. Han gav alltid sina landskap en särskild stämning mellan realism, romantik och dramatik ("Vinterlandskapet", "Landskap med stenbro").
Jan Vermeer van Delft (1632–1675)
Med Jan Vermeer van Delft kom ännu en betydande barockmålare från Nederländerna. Hans verk omfattar historiemålningar, genrescener och landskap. I dag är han dock framför allt berömd för sina porträtt.
Vermeer skildrade sina figurer i verk som "Piga med mjölkkanna", "Målerikonsten" eller "Astronomen" i typiska vardagliga situationer. Den nederländska målaren intog därvid rollen som en tyst observatör. Han fångade människor i ögonblick när de var djupt försjunkna i sin syssla.
Jan Vermeer räknades också till de första målarna som intensivt ägnade sig åt ljusets verkan i sina verk. Han placerade ljuskällorna mycket strategiskt och kontrollerade deras strålstyrka, reflexerna samt skuggkastningen mycket minutiöst. Detta gäller också för hans utan tvekan mest berömda porträtt "Flickan med pärlörhänge". Mot den mörka bakgrunden lyser den unga kvinnan i ljusa färger.
Även i landskapen lade han alltid stor vikt vid återgivningen av ljusstämningen, som till exempel i "Landskap med ruiner" eller "Utsikt över Delft".
Vincent van Gogh (1853–1890)
Det nederländska måleriet har i Vincent van Gogh utan tvekan sin mest betydelsefulla och mest berömda representant. Van Gogh var en stor visionär inom 1800-talets måleri. Hans måleristil placeras i dag mellan impressionism, pointillism och tidig expressionism.
Som en av de första under 1800-talet tog han avstånd från en måleritradition som ville komma verkligheten så nära som möjligt. I stället lät han subjektiva intryck samt ett individuellt uttryck flyta in i sitt sätt att måla.
Han reducerade detaljerna i bildföremålen och ägnade sig mer åt atmosfären i sina motiv. För detta hade den berömda nederländska målaren utvecklat en mycket individuell och omisskännlig måleristil: Ofta arbetade han inte med fina, sammanhängande linjer, utan med breda penseldrag och kraftiga punkter. Trots den staccatoartade färgpåläggningen uppstår i van Gogh's målningar ett harmoniskt helhetsintryck med en fascinerande dynamik.
Vincent van Gogh skapade under sin karriär några av de mest kända verken inom Nederländernas landskapsmåleri. Dit hör bland annat:
- "Stjärnenatten",
- "Vetefält med cypresser",
- "Stjärnenatt över Rhône",
- "Caféterrass på kvällen i Arles" och
- "Kyrkan i Auvers-sur-Oise".
Därutöver skapade han mariner, stilleben, flera självporträtt samt en serie av sina världsberömda solrosmålningar.
Piet Mondrain (1872–1944)
Piet Mondrian hade en betydande andel i utvecklingen av abstraktionen i måleriet i början av 1900-talet. I början av sin karriär skapade han fortfarande främst traditionella figurativa landskap. Under inflytande av impressionism och kubism började den nederländska målaren dock allt mer lösgöra sig från den föreställande framställningen.
1917 var han en av medgrundarna till konstnärsgruppen "De Stijl". Avantgardisternas koncept byggde på en minimalisering av de formgivande medlen i konst och arkitektur. Mondrian såg i sin tur i en abstrakt och förenklad uttrycksform vägen till en största möjliga harmoni. Han utvecklade ett omisskännligt bildspråk som i huvudsak byggde på svarta linjer, enkla geometriska former som kvadrater och rektanglar samt primärfärger applicerade i stora fält. Även i sina berömda målningserier "Komposition med rött, blått och gult" och "Komposition i svart och vitt" återvände han till detta målerisätt.
Mondrian skapade dock också något mindre strikta arrangemang som "Tableau No. 1" eller "Komposition nr. 2", där han valde friare former och bröt upp den strikta parallella linjeföringen.
Piet Mondrian's individuella stil medförde banbrytande förändringar i den klassiska modernismens måleri och påverkar konst och design än i dag.
Nederländskt måleri och dess bidrag till konsthistorien
Konsthistorien har mycket att tacka Nederländerna för. Det nederländska måleriet gav ett betydande bidrag till utvecklingen och utformningen av olika stilar som barock, expressionism eller abstraktion.
Några av de mest berömda verken genom tiderna har sitt ursprung i Nederländerna:
- "Nattvakten",
- "Flickan med pärlörhänge",
- "Stjärnenatt" eller
- "Komposition med rött, blått och gult".
Verk av nederländska konstnärer som Vincent van Gogh, Rembrandt eller Jan Vermeer är fortfarande mycket populära hos publiken i dag. De visas regelbundet på utställningar och uppnår toppriser på auktioner. Vissa målare från Nederländerna har till och med fått egna museer:
- "Museum Villa Mondriaan" i Winterswijk,
- "Van Gogh Museum" i Amsterdam".