Monet vs. Manet: Här är skillnaderna

Édouard Manet: Individualisten

Édouard Manet (1832 – 1883) var en av 1800-talets viktigaste avantgardekonstnärer. Han betraktas som en förnyare av måleriet och hade stort inflytande på många konstnärer under sin samtid. Manet hade nära kontakter med impressionisternas krets, men ställde aldrig ut tillsammans med dem och vägrade av principiella skäl att ansluta sig till någon bestämd konstriktning. Hans konstnärskap kan framför allt beskrivas som en länk mellan realismen och impressionismen.

Édouard Manet bröt redan tidigt med måleriets akademiska traditioner. Från omkring 1860 utvecklade han sin egen individuella stil. Även om han under lång tid i grunden förblev trogen realismen, gick han sin egen väg när det gällde motivval, bildkomposition och måleriteknik. I stället för dramatiska historiemålningar, heroiska porträtt eller episka realistiska landskap målade han framför allt vardagsscener och porträtt av vanliga människor.

Kontraster mellan ljus och skugga och ovanliga perspektiv var kännetecknande för hans måleri. Dessutom utelämnade han mindre detaljer i bilderna, vilket gjorde att hans måleriteknik ofta beskrevs som "skissartad". För många av hans samtida var Manets motivval i kombination med hans "ofärdiga" målarstil alltför progressivt. Flera av hans verk väckte skandal på grund av sina okonventionella och djärva motiv, exempelvis "Frukost i det gröna" (1863) och "Olympia" (1863).

Han väckte också uppmärksamhet genom att skildra människor realistiskt och nästan dokumentärt. Han avstod helt från alla former av förskönande eller idealiserande framställningar. Denna kompromisslösa tolkning av porträttmåleriet betraktades redan då som samhällskritisk och uppfattades som en provokation av många konstkritiker och även av vissa betraktare.

Claude Monet – impressionismens förgrundsgestalt

Claude Monet (1840 – 1926) är i dag utan tvekan den mest kända företrädaren för den franska impressionismen. Han var inte bara en pionjär inom denna målarstil, utan också en central gestalt under hela epoken.

Monet vände sig redan tidigt bort från sin tids traditionella måleri. Den akademiska undervisningen präglades fortfarande av en måleriteknik med många realistiska detaljer och huvudsakligen historiska och religiösa motiv. Monet var däremot betydligt mer intresserad av att fånga sitt eget intryck av ögonblickets stämning i sina målningar. Han ägnade sig framför allt åt landskap. I stället för att fokusera på en exakt återgivning av föremålen koncentrerade han sig på att skildra ljusets effekter. Därför målade han huvudsakligen med korta penseldrag och små färgfläckar och suddade medvetet till stor del ut föremålens konturer och detaljer.

För att kunna återge sina motiv så naturtroget som möjligt målade han många av sina tavlor utomhus ("friluftsmåleri"). Monet skapade många verk som i dag är typiska för impressionismen. Bland hans mest kända verk finns näckrosorna och andra målningar från hans trädgård i Giverny, exempelvis målningarna av den japanska bron.

Claude Monet spelade också en avgörande roll för att för första gången göra progressiva konstnärers verk tillgängliga för en bredare publik. Tillsammans med flera kollegor arrangerade han 1874 en utställning med verk av bland andra Camille Pissarro, Pierre-Auguste Renoir och Edgar Degas. På denna utställning presenterades också hans målning "Impression, Soleil levant", som senare skulle ge namn åt hela konstriktningen.

Monet eller Manet – vem är impressionismens fader?

Frågan om vem som är impressionismens grundare eller "fader" går inte att besvara entydigt. Faktum är att både Claude Monet och Édouard Manet i hög grad bidrog till att impressionismen utvecklades till en av konsthistoriens viktigaste stilar. De bidrog dock till impressionismen på olika sätt.

Édouard Manets stora förtjänst var att han som en av de första i grunden bröt med reglerna för sin tids traditionella måleri. Genom detta djärva steg skapade han en känsla av förnyelse bland dåtidens målare. Dessutom utvecklade han en målarstil vars kännetecken senare också skulle återfinnas inom impressionismen. Han använde exempelvis en ljus och livfull färgpalett. Han arbetade inte heller ut alla detaljer med största möjliga precision, utan komponerade vissa delar av sina målningar enbart med korta, kraftfulla och fria penseldrag. Med sin okonventionella stil lade Édouard Manet en viktig grund som inspirerade många målare.

Claude Monet byggde också vidare på Manets banbrytande arbete. Hans förtjänst bestod i att vidareutveckla Manets idéer. Han förfinade många av de kännetecken som i dag vanligtvis förknippas med impressionismen. Han suddade exempelvis ut konturerna av de avbildade föremålen ännu mer än sin förebild Manet. Ibland reducerade han föremålen till otydliga silhuetter. Med sin innovativa teknik, som huvudsakligen bestod av korta penseldrag, lyckades han skapa ett diffust bildintryck som än i dag gör impressionismen så fascinerande. Både Monet och Manet hade alltså stor betydelse för denna stils uppkomst. I slutändan beror impressionismens framgång dock också på deras samarbete och på många andra målare under 1800-talet, såsom Renoir, Degas, Sisley, Pissarro och Cézanne.

Monet-Manet-skillnaden

Efternamnen Claude Monet och Édouard Manet skiljer sig bara åt genom en enda vokal – därför är det lätt att förväxla dem. Konstnärligt sett hade de båda målarna däremot relativt lite gemensamt. Deras bildmotiv, stilistiska uttrycksmedel, färgval och de platser där de målade skilde sig på flera sätt mycket åt.

Olika inriktningar när det gäller bildmotiv

Édouard Manet och Claude Monet hade mycket olika prioriteringar när de valde motiv till sina målningar. Manet skildrade framför allt sin samtids liv i sina verk. Han intresserade sig främst för människor och deras vardag:

• Manet fokuserade inte på framstående personligheter, utan skapade måleriska studier av helt vanliga människor. Bland dessa fanns exempelvis barflickor, musiker, skådespelare, barn, arbetare och dansare.
• Han porträtterade ofta enskilda personer, men skildrade också grupper av människor eller scener på kaféer.
• Manet gav dessutom inblickar i människors privatliv och fångade mycket intima ögonblick, bland annat i sina många kvinnliga nakenmålningar.
• Förutom människor från sin egen tid målade Manet också landskap, marinmålningar, stadsvyer och arkitektur. Hans verk omfattar också några stilleben med blommor eller frukt.

Claude Monet hämtade däremot sina motiv främst från naturen:

• Han målade framför allt landskap, marinmålningar, trädgårdar och trädens och blommornas värld. Bland hans mest berömda motiv finns vyerna över hans trädgård i Giverny och hans näckrosserie.
• Förutom landskap målade han också stads- och arkitekturmotiv, exempelvis hamnen i Le Havre ("Impression, Soleil levant"), öklostret San Giorgio Maggiore ("Saint-Georges majeur au crépuscule") eller parisiska gatuscener ("Boulevard des Capucines").
• Ett utmärkande drag i Monets samlade verk är att han ofta placerade diskreta och till synes föga spektakulära scener och föremål i centrum för sina målningar. Det kunde exempelvis vara höstackar, enstaka träd eller små broar.
• Till skillnad från Manet spelar människor bara en underordnad roll i de flesta av Monets målningar. Han målade dem ofta mycket små, som staffagefigurer som kompletterade ett landskap. Undantagen är några få porträtt som han bland annat målade av familjemedlemmar och av sig själv.

Monet och Manet hade olika syn på måleriet

Förutom motivvalet skilde sig Monet och Manet framför allt åt i sin syn på måleriet. Claude Monet ville inte att hans målningar skulle ligga så nära verkligheten som möjligt, utan snarare det subjektiva intrycket av ögonblicket:

• Monet målade inte längre de avbildade föremålen enbart för deras egen skull. Han betraktade dem också som reflekterande ytor som hjälpte honom att återge stämningen och framför allt ljuset.
• Monet ansåg att det inte var nödvändigt att måla varje enskild detalj för att förmedla intrycket av ett ögonblick. Han avstod till stor del från tydligt definierade konturer och de flesta detaljerna hos föremålen. Han lät många fina nyanser flyta samman i färgövergångar och breda penseldrag och skapade därmed medvetet ett något suddigt bildintryck. Denna måleriteknik gjorde det möjligt för honom att helt koncentrera sig på samspelet mellan ljus och färger.
• Monet tillämpade sin idé särskilt konsekvent i sina bildserier med ständigt återkommande motiv. Han målade exempelvis den japanska bron i sin trädgård eller näckrosorna flera gånger, men vid olika tider på dygnet och under olika årstider. Vanligtvis ändrade han bara ljusförhållandena.

Édouard Manet var däremot tydligare knuten till realismen:

• Manet målade i stor utsträckning människor med tydliga ansiktsdrag och väldefinierade kroppskonturer. Även i de flesta andra viktiga bildelement utgick han från verkliga detaljer och proportioner.
• Han avvek bara delvis från det detaljerade och precisa sättet att måla. Det var framför allt på större ytor, som träd, buskar, vattenytor, himlen eller klädernas ytor, som han arbetade med korta penseldrag och små färgfläckar.
• Dessutom använde Manet ofta markanta kontraster mellan ljusa och mycket mörka partier i sina målningar för att framhäva vissa motiv.

De båda målarna använde svart på mycket olika sätt

Skillnaden mellan Manet och Monet märktes också i deras färgval. Medan Manet huvudsakligen arbetade med en dämpad färgpalett använde Monet klara och lysande färger. Framför allt hade dock svart en helt annan betydelse i de båda målarnas verk. Hos Manet var svart ett av de viktigaste elementen i bildkompositionen. Han använde färgen för att måla motivens konturer, men också på stora ytor för att återge enskilda bildelement, såsom kläder eller bakgrunder. Vanligtvis använde han den också för att skapa starka kontraster mellan ljus och skugga i sina verk.

Claude Monet hade däremot nästan helt tagit bort svart från sin palett. Till de mörka partierna i sina målningar använde han huvudsakligen blått, grönt, brunt eller violett. Han använde som mest svart till små prickar och streck. Färgen fick dock aldrig dominera en målning.

Monet och Manet föredrog olika platser att måla på

En annan, men inte mindre viktig skillnad mellan Monet och Manet låg i deras arbetssätt. Claude Monet ville fånga ögonblickets stämning så naturtroget som möjligt i sina målningar. Därför arbetade han ute i naturen, där han kunde överföra sina intryck direkt till duken. Detta spontana "friluftsmåleri" skulle bli ett av impressionisternas viktigaste kännetecken.

Édouard Manet utförde däremot större delen av arbetet med sina verk i ateljén. Under sina promenader genom Paris samlade han idéer till sina målningar. Ibland gjorde han också skisser. Själva målningsprocessen ägde dock rum i ateljén, där han vidareutvecklade sina intryck på duken. Först från 1870-talet följde han också impressionisternas exempel och började ställa upp sitt staffli utomhus.

Monet vs. Manet – hur den inledande misstänksamheten blev till vänskap

Claude Monet och Édouard Manet räknas i dag till de viktigaste målarna under 1800-talet. De båda konstnärerna var också vänner, även om deras relation fick en något besvärlig början.

De ska första gången ha fått kännedom om varandra 1865 under Parissalongen. Båda målarna deltog där med sina verk. Eftersom målningarna var placerade i alfabetisk ordning hängde Monets och Manets verk direkt bredvid varandra. På grund av den stora likheten mellan stavningen av deras efternamn ska det ha uppstått förväxlingar mellan verken. Vissa av Monets arbeten tillskrevs tydligen felaktigt Manet. Detta irriterade i sin tur den äldre konstnären. Han ska ha blivit upprörd över att en för honom okänd målare uppenbarligen försökte dra nytta av hans berömmelse.

Detta inledande missförstånd utvecklades dock under de följande åren till en nära vänskap och en konstnärlig kollegialitet. Båda respekterade den andres talang. De inspirerade varandra och arbetade också tillsammans i Argenteuil 1874. Édouard Manet ska till och med ha kallat Monet för "vattnets Rafael". Dessutom sägs det att Manet upptäckte friluftsmåleriet tack vare Claude Monet. Det finns också uppgifter om att Manet stödde sin vän ekonomiskt.

Flera målningar vittnar om deras ömsesidiga uppskattning, exempelvis "Båten" från 1883. Här målade Édouard Manet Claude Monet, som i sin tur porträtterade en dam på en liten båt som han använde som ateljé under bar himmel. I en annan målning från samma år gav Monet Manet en mycket privat inblick i sitt liv. I "Familjen Monet i sin trädgård" från 1874 skildrade Manet familjelivet hos paret Monet och deras son. Just denna målning vittnar om den förtrolighet som rådde mellan Monet och Manet.

Slutsats: Monet och Manet – inte så lika att de kan förväxlas

Även om båda målarna kom från Frankrike och deras namn låter ganska lika – konstnärligt sett var de båda mycket självständiga personligheter. Monet satte ljusets effekter i centrum i sina landskapsmålningar. Manet skildrade däremot framför allt människor i deras vardag på ett mycket realistiskt sätt.

Det som ändå förenade de båda konstnärerna var deras vilja att utforska nya vägar inom bildkompositionen. Därmed bidrog de i hög grad till moderniseringen av måleriet i Europa. Deras pionjäranda inspirerade många konstnärer under de följande årtiondena. Det är svårt att svara på frågan om vem av dem som var viktigast. Claude Monet är kanske den mest kända konstnären i dag, men även den något mindre kända Manet lämnade ett viktigt bidrag till impressionismen. I slutändan gynnades konsthistorien av att de båda målarna var så olika och att de med sina individuella idéer ifrågasatte och vidareutvecklade måleriet.